I skuggan av COP30 lämnas världens mest klimatutsatta folk åt sitt öde
Medan världens länder samlas på FN:s klimatmöte COP30 i Brasilien står fler än 40 miljoner i Afghanistan utan stöd för klimatförebyggande åtgärder. Få andra länder i världen är lika hårt drabbade av klimatförändringarna.
En flicka bär vatten från Kabulfloden som försörjer Afghanistans huvudstad Kabuls sex miljoner invånare. Floden riskerar att torka ut till 2030.
– Det är hyckleri. Å ena sidan träffas världens ledare på COP för att diskutera lösningar på klimatrelaterade frågor, men å andra sidan vänder de ryggen åt ett av de mest utsatta områdena i världen. Eftersom de inte kan erkänna regeringen i Afghanistan lämnas miljoner av människor åt sitt öde, säger Sameera Noori, koordinatör för humanitär hjälp på den afghanska organisationen Citizens Organization for Advocacy and Resilience.
Hon befinner sig i Sverige, inbjuden av Svenska Afghanistankommittén, samtidigt som FN:s klimatmöte COP30 börjar i Belém i Brasilien. Afghanistan är ett av få länder som inte är inbjudna till mötet eftersom FN inte erkänner landets talibanregim.
Afghanistan får bara observera klimatmöten
Sedan talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 har regimen endast bjudits in till ett av FN:s klimatmöten som observatörer, vid COP29 förra året. Inför COP30 har allt fler röster gjort sig hörda om att regimen borde bjudas in som fullvärdiga deltagare till klimatförhandlingarna.
– Effekterna av klimatförändringarna i Afghanistan blir bara värre. Torkorna blir allt svårare. En stor del av den afghanska befolkningen lever på jordbruk och finns det inget vatten, ja då måste folk flytta. Och om de inte kan få andra jobb har de ingen inkomst och måste migrera till andra länder. Som flyktingar kastas de ut, måste återvända och så är de tillbaka där de började, som en ond cirkel, säger Sameera Noori.
1,8 grader varmare i Afghanistan
I ett reportage i Sveriges Natur 2-2023 skildrades situationen för delar av den afghanska befolkningen på plats. Sedan 1950 har genomsnittstemperaturen i landet ökat med 1,8 grader. Samtidigt lever cirka 95 procent av befolkningen i fattigdom.
Varför tänker inte givarna på återhämtning och förebyggande arbete?
Enligt en rapport gjord av tankesmedjan Afghan Analyst Network (AAN), i mars 2025, kommer den genomsnittliga temperaturen i Afghanistan öka med 2,6 till 6,3 grader fram till 2100. Om fem år kommer torka vara en norm, med störtfloder som en sekundär risk och bergskedjan Hindukush många glaciärer kommer att försvinna.
Klimatkostnader på 3 100 miljoner dollar
Enligt den Internationella migrationsorganisationen IOM tvingades 1,4 miljoner afghaner lämna sina hem på grund av klimatförändringarna bara under 2024. Tankesmedjan AAN beräknar kostnaderna för de katastrofer som kommer följa på klimatförändringarna till i värsta fall upp till 3 100 miljoner dollar per år, vilket är lika mycket som Afghanistans statsbudget.
– Sedan regeringens fall 2021 har internationella givarländer gett miljontals dollar i humanitärt stöd till Afghanistan. Varför tänker inte givarna på återhämtning och förebyggande arbete? Om man lägger miljoner med dollar på offer för olika katastrofer borde det då inte finnas en möjlighet att lägga pengar på lösningar? frågar sig Sameera Noori.
Givarna måste ställa krav på talibanerna
Hon ifrågasätter det internationella samfundets rädsla för att inkludera talibanerna i samtal om stöd till det afghanska folket. Hon anser att så länge givarna vägrar tala med talibanerna och ställa krav på dem så kommer regimens restriktioner för kvinnor och utbildning bli värre medan FN får fortsätta att ge den hungrande befolkningen mat.
– Det är ingen långsiktig lösning. Givarna måste ställa krav, på FN och på talibanerna. Ansvaret ligger på givarna, inga andra. De kan ställa krav på regimen, att presentera en nationell handlingsplan för klimatet, att inkluderar lokala organisationer i biståndsarbetet, kräva att en större andel av pengarna går till de lokala organisationerna och en mindre andel till regeringen för att stärka sin kapacitet att jobba förebyggande mot klimatförändringarna.
Det finns en nationell handlingsplan för klimatet
Den afghanska regeringen tog 2016 fram en nationell handlingsplan för klimatarbetet, men i och med talibanernas maktövertagande 2021 kollapsade arbetet. Enligt AAN stoppade givarna då 28 pågående klimatförebyggande projekt till ett värde av 826 miljoner dollar.
I juni förra året antog FN:s Gröna miljöfond två mindre projekt i Afghanistan till ett värde av 12 miljoner dollar. Samtidigt har talibanregimen lagt fram en uppdaterad nationell handlingsplan för klimatarbetet 2025-2030 med en budget på 3 500 miljoner dollar, men så länge FN:s klimatkonvention UNFCCC vägrar ha kontakt med talibanerna lär planen aldrig bli verklighet.
