Hård kritik mot kärnkraft i skyddade skärgårdar

Enligt miljöbalken är det i dag inte tillåtet att bygga ny kärnkraft i så kallade obrutna kustområden, där de mest skyddsvärda natur- och kulturmiljöerna finns. Detta vill regeringen nu ändra på och öppnar för att ta bort miljöbalkens starka skydd för dessa kuststräckor.

Därmed skulle det gå att bygga kärnkraftverk i en rad känsliga, och tidigare oexploaterade kustområden, bland annat i Gryts skärgård, Bohuslän, runt Gotland, på Fårö och Öland. I princip finns det ingen kuststräcka som undantas från byggen av nya kärnkraftverk, enligt regeringens promemoria.

Samtidigt hävdar regeringen att skyddet för natur- och kulturvärden ska upprätthållas och att ändringarna av miljöbalken ”inte ska påverka prövningen av kärntekniska anläggningar i övrigt”. Skyddet för kuststräckorna föreslås träda i kraft innan valet, den 1 juli 2026.

Socialdemokraterna: oseriöst

Åsa Westlund, miljöpolitisk talesperson för Socialdemokraterna kallar regeringens förslag för oseriöst.

– Det här är inte vilken verksamhet som helst. Kärnkraft är förknippat med stora risker och det är viktigt att människor som bor nära kärnkraftverk känner sig trygga. Det kräver ett inarbetat arbetssätt och att det sker på lämpliga platser. Jag hoppas att alla är överens om att vi ska ha stora säkerhetsmarginaler när det gäller kärnkraft, säger hon.

River upp förslaget vid valvinst

Om Socialdemokraterna kommer till makten efter nästa val kommer de riva upp denna lagförändring, säger hon. Partiet vill enbart bygga ny kärnkraft där det redan finns kärntekniska anläggningar.

– Det är helt obegripligt att man ger sig på den allra känsligaste miljön. Det är oseriöst och respektlöst. Regeringen verkar ägna sin tid till att försöka provocera i stället för att få fram fossilfri kraft här och nu, säger hon.

Naturskyddsföreningen: extremt allvarligt

Även Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen är kritisk till den föreslagna lagändringen.

– Det vore extremt allvarligt. Det rör sig om hela kuststräckor som har ett väldigt högt natur- och miljövärde. Regeringen verkar vilja manifestera att man gör allt som är möjligt för att det ska bli ny kärnkraft, säger han.

Kan påverka marint liv

Om kärnkraften hamnar på fel ställen riskeras enorma naturvärden, anser han. Förutom riskerna med radioaktiva läckor släpper anläggningarna ut enorma mängder kylvatten som värmer upp havsvattnet och kan få stor betydelse för det marina livet vid kuststräckorna. Anläggningarna kräver också en storskalig infrastruktur i form av vägar, hamnar och kraftledningar, något som helt saknas i de skyddade områdena.

– Samtidigt ska man komma ihåg att det finns andra regler i miljölagstiftningen som kan hindra en utbyggnad i dessa områden. Men många av dem är i och för sig också utsatta för olika former av nedmonteringsinitiativ, säger Oscar Alarik.

Vill bygga kärnkraft i Gryts skärgård

Gryts skärgård är en av de platser som regeringen vill undanta från Miljöbalkens skydd. Här har bolaget Kärnfull Next köpt ett stort landområde där de vill bygga en storskalig kärnkraftsanläggning.

Flera boende i området har reagerat mycket starkt på planerna och det har bildats en förening för att försöka hindra exploateringen av denna i hög grad orörda skärgårdsmiljö. I området saknas helt den infrastruktur som är nödvändig för att anlägga en storskalig kärnkraftsanläggning, till exempel vägar, en stor djuphamn och kraftledningar.

Boende är kritiska

John Askling är miljökonsult och medlem av den förening som arbetar mot en kärnkraftsanläggning i Gryts skärgård. Han anser att Gryts skärgård borde få stärkt skydd som ”Nationalkust” precis som de sista orörda älvarna fick efter älvstriden på 1970-talet.

– Det här förslaget är väldigt illa genomtänkt. Man har passerat en gräns för all värdighet när man vill göra så stora förändringar av miljöbalken på det här sättet, säger John Askling.

Kort remisstid

Remisstiden för förändringarna i miljöbalken går ut den 15 december vilket anses var mycket kort tid.

– Vi har sett flera sådana snabba förändringar av lagstiftningen under de senaste åren. Tidigare har man sett till att göra en bra hemläxa först och ordentliga utredningar. Det här kommer som en blixt från klar himmel, säger John Askeling.