Här möts jordbruk och solceller

Ett högt råmande ekar över gården och regnet öser ner. En vänlig schäfer lunkar fram och hälsar.

Vid stallet möter den glada bonden upp, för så kallas Ulf Andersson. Tillsammans med sin familj driver han jordbruket på Kärrbo prästgård öster om Västerås. Till synes verkar Kärrbo vara en helt vanlig bondgård med kor, får, grisar och hästar. Bortom gårdshusen och hagarna finns något mer som Ulf Andersson vill visa.

Flera hagar står för tillfället tomma. Djuren har precis flyttat till andra hagar för nytt bete.

Effektivt med vertikala solceller

På ena sidan av vägen står flera grupper av mörkblå solpaneler. Några av dem står vertikalt med brett utrymme mellan varje solcellsrad. Bredvid står en annan grupp solceller med lutande paneler och längre bort mot skogen ytterligare fler.

– De vertikala är fantastiska. Jag älskar dem, säger Ulf Andersson.

Det som gör de vertikala solcellerna effektiva är att de inte ger ifrån sig lika mycket skugga. Det minskar även risken för snöskuggning under vintern då snön faller av lättare. Dessutom kan de ta vara på solreflektioner från snön på marken.

Kombinerar utvinning av solenergi med jordbruk

Solcellerna som lutar på Kärrbo prästgård kallas ”solföljare” eftersom de automatiskt följer solens läge. Mitt emellan de olika typerna av solpaneler står det en grupp stålstolpar som är cirka fyra meter höga. Ovanpå dem ska det fästas ännu fler solpaneler.

– Där kommer jag kunna åka med traktorn under dem, säger Ulf Andersson och tillägger att den ska drivas av vätgas.

Det speciella med denna solcellsanläggning är att alla solpaneler står mitt på mark där Ulf Andersson och hans familj nyligen har sått ärtor. Denna typ av jordbrukssystem kallas agrivoltaics, eller solsambruk där utvinning av solenergi kan kombineras med jordbruk.

Siktar på att bli en komplett hållbar bonde

Gården är sedan många år ekologisk med egen butik där skörden kan säljas. För att mata boskapen odlar familjen vallgräs och sedan 30 år används inga bekämpningsmedel.

– Vi vill vara så miljövänliga som möjligt genom att skapa ett jordbruk i harmoni med naturen och köra på egen förnybar energi. Målet är att bli en komplett hållbar bonde, säger Ulf Andersson.

Det är en bonde som kan driva jordbruk utan utsläpp eller annan negativ påverkan på miljön, enligt Ulf Andersson. För att nå dit kommer det framöver att krävas att han får ut mer el från solcellerna än vad han får ut i dag.

Del av internationellt forskningsprojekt

Kärrbo Prästgårds solcellsanläggning är en del av ett forskningsprojekt som drivs av Mälardalens universitet (MDU). Projektets syfte är att förstå hur solenergi kan samexistera med jordbruk och livsmedelsproduktion.

Finansieringen kommer huvudsakligen från MDU och Energimyndigheten, men innefattar även samarbeten med Solkompaniet Sverige AB och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Stöd kommer också från internationellt håll med kunskapsutbyte från Università Cattolica del Sacro Cuore i Italien och i viss mån även från den amerikanska rymdstyrelsen Nasa. Den senare bistår med data från solstrålningen.

För Ulf Andersson innebär forskningsprojektet att han inte betalar något för att driva solcellsanläggningen. Solsambruket på hans gård täcker ungefär ett halvt hektar, men enligt Ulf Andersson ska ytan bli större.

Med en större solcellsanläggning får gården mer el och överskottet kan säljas till elnätet. I nuläget ger varje kvadratmeter solceller på gården cirka 30 kilowattimmar per år.

Fördelar finns i solpanelernas skuggor

Projektledaren för MDU:s forskning är Pietro Elia Campana. Han har studerat möjligheterna med solsambruk i flera år och anser att fördelarna är flera. Bland annat att skuggan från solpanelerna gynnar jordbruket, speciellt under torrår.

– När skuggan delvis täcker grödorna minskar avdunstningen från solen. Det gör att marken inte torkar lika snabbt, vilket i sin tur minskar behovet av bevattning, säger han.

Enligt Pietro Elia Campana är solsambruk också mer lönsamt än traditionella jordbruk. Tack vare elpriserna kan en solcellsanläggning bli en extra inkomstkälla.

Eftersom det är svårt att använda större jordbruksmaskiner för att köra mellan solpanelerna lämpar sig solsambruk bättre för mindre gårdar, anser Pietro Elia Campana. Men han säger även att det finns utrymme för mer forskning om maskiner i den typen av jordbruk.

Definitionsfråga sätter stopp för gårdsstöd

Ulf Andersson är nöjd med hur solsambruket fungerar på hans gård, men någon officiell beskrivning av vad exakt solsambruk är finns egentligen inte än. Efter en analys av Jordbruksverket har myndigheten kommit fram till att det fortfarande behövs mer forskning för att komma fram till en tydlig definition av vad det innebär.

Myndigheten anser att det till exempel saknas tydliga och bestämda riktlinjer för hur mycket av markytan som ska avsättas till solceller och hur mycket som ska sparas till jordbruk. När kan ett jordbruk klassificeras som solsambruk, undrar Jordbruksverket.

Otydligheten innebär att en gård som driver solsambruk inte är berättigad gårdsstöd till den yta där solcellerna är placerade. Även om det odlas till exempel ärtor på samma yta räknas den i dag som annan typ av verksamhet än jordbruk. 

Vill se en förändrad jordbrukspolitik

För att gårdar med solsambruk ska kunna få gårdsstöd för den yta där solpaneler kombineras med jordbruk måste det därför till en förändring av jordbrukspolitiken. Det säger John Andersson som är utredare på Jordbruksverket.

– Därför har vi skickat ett förslag till regeringen om att göra en utredning där vi samarbetar med relevanta aktörer för att bland annat ta fram en tydlig definition av vad solsambruk är. Så att det betyder samma sak för alla, säger han.

Att gårdar med solsambruk i dag inte kan klassificeras som jordbruk i enlighet med Jordbruksverkets mått betyder dock inte att myndigheten är emot systemet. I sin analysrapport från mars 2025 skriver Jordbruksverket att man i grunden är positiv till solsambruk, men att det behövs en svensk definition som tydliggör vad begreppet innebär.

– Om ett solsambruk visar sig kunna producera livsmedel samtidigt som det utvinner förnybar energi så är det självklart en möjlighet att kombinera två samhällsmål, säger John Andersson.

Han tillägger att solsambruk inte heller får leda till minskad livsmedelsproduktion. Av säkerhetsskäl kan det till exempel vara svårt att skörda intill panelerna.

Så säger solenergiföretagen och LRF

Branschorganisationerna Svensk solenergi och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har skickat in ett förslag till Jordbruksverket om hur solsambruk skulle kunna definieras. De föreslår tre grundläggande kriterier:

• Uppförandet av solelanläggningen får högst resultera i att 20 procent av den odlingsbara ytan blir obrukbar under anläggningens livstid.
• Vid slutet av solelanläggningens tekniska livslängd ska marken kunna återställas och fortsätta brukas som traditionell jordbruksmark.
• Marken ska kunna användas för jordbruksproduktion under hela solelanläggningens livstid.

När Sveriges Natur talar med Jordbruksverkets utredare John Andersson har han ännu inte hunnit titta på förslaget.

Kräver en nationell solstrategi

Ytterligare en utmaning med solenergi är den stora yta som solcellsparkerna tar i besittning. Parkerna påverkar såväl naturvärden som biologisk mångfald, men det finns redan aktörer i Sverige som har tagit hänsyn till detta.

Naturskyddsföreningen vill att regeringen tar fram en nationell solstrategi för att stimulera utbyggnad av solenergi. Föreningen vill i första hand att solcellsanläggningar placeras på byggnadstak och parkeringsplatser, och att den biologiska mångfalden bibehålles och kolsänkor bevaras på de marker där solcellsparker placeras.

Fina resultat när blommorna får växa fritt

På vissa solcellsparker låter man blommor och växter växa fritt mellan panelerna och använder djur i stället för maskiner för att slå gräset. Dessa typer av system kallas ekovoltaiska.

Inte långt från Kärrbo prästgård breder en stor solcellspark som ägs av företaget Helios ut sig. Här i Kungsåra betar får på gräset och de många ängsblommorna mellan solcellspanelerna.

När Helios invigde parken 2023 var den Sveriges största solcellspark, men i dag finns långt större. Mellan panelerna guidar Helios ekolog Anna Hassel som ansvarar för natur- och miljöfrågor.

– Just nu har vi bara haft en blomningssäsong, men den har gett bra resultat. Majoriteten av det vi planterat i marken har gett blomning och har gett positiva resultat i förhållande till hur det var innan anläggningen då det inte fanns någon pollinatörsvänlig växtlighet alls, säger hon.

Både vilda och tama djur trivs i solcellsparken

Parken täcker en yta på cirka 24 hektar och producerar omkring 15 megawatt växelström som går ut till det allmänna elnätet. De betande fåren kan röra sig på ungefär hälften av parkens yta där avståndet mellan varje rad av solpaneler är fyra meter.

Anna Hassel hoppas att fler arter ska flytta in i parken så småningom. Hjortar har redan synts innanför parkens stängsel. Utanför stängslet rör sig varg från ett intilliggande revir. Vid skötseln av solcellsanläggningen tas hänsyn till häckning och blommornas hela växtsäsong.

– Eftersom vi vill gynna fågelarter som häckar på jordbruksmark så vill vi inte sköta om vegetationen för tidigt på året så att vi inte stör under häckningssäsong. Därför sker i nuläget skötseln genom fårbete. Parken är uppdelad i mindre ytor som betas under olika tidsperioder. På så sätt så tillåts blommorna att blomma och fåglar häckar utan att störas av betet, säger Anna Hassel. 

Fåren som betar på platsen ägs av en fårbonde i närheten. Tack vare solcellsparken har bonden kunnat utöka fåruppfödningen eftersom det finns större ytor med mer bete att tillgå. 

Noggrann planering avgör resultaten

Även Kungsåras solcellspark ingår i ett forskningsprojekt. Med hjälp av pengar från EU ska forskare studera biologisk mångfald i kombination med solceller.

Michiel Van Noord är forskare på det statliga forskningsinstitutet Rise och har arbetat med solenergifrågor sedan 2006. Han har medverkat i en rad fallstudier om svenska solcellsparkers möjligheter att producera el samtidigt som de gynnar biologisk mångfald.

– Genom noggrann planering och platsanpassning kan man komma fram till samexistens av solceller och biologisk mångfald, så länge man gör det på rätt sätt. Växterna bör inte täckas helt från solljus eller förlora åtkomst till vatten, säger han.

I en forskningsrapport från 2022 skriver Rise att biologisk mångfald kan gynnas av att solcellsaktörer bygger på mark med låg växtlighet. Detta förutsatt att man i samband med installationen av solceller även inkluderar planteringsarbete och underhåll som även ser över vegetationen. Det skulle då finnas möjlighet att höja naturvärdena på platsen, vilket i sin tur kan locka fler arter att flytta in.

Michiel Van Noord säger att det återstår mycket att forska på inom ämnet, så man ska inte dra för generella slutsatser.

Sveriges solcellsparker i siffror

587 solcellsparker i Sverige

Så många godkända markplacerade solcellsparker fanns i Sverige den 31 december 2024. Hur många av dessa som är solsambruk eller ekovoltaiska vet man inte.

4,8 TWh total elproduktion

Det är mängden el de godkända solcellsparkerna kan leverera. Det är tillräckligt för att försörja ungefär en miljon villor.

418 ansökningar om nya solcellsparker

Antal ansökningar om ytterligare markplacerade solcellsparker hos länsstyrelserna under 2024. Beräknad elproduktion: cirka 13 TWh.

Källa: Nätverket för solparker