Därför kommer tågen i Schweiz och Japan i tid
Medan svenska tåg lider av förseningar och strul är tågen i Japan och Schweiz extremt punktliga. Bakom skillnaden finns ingen hemlig formel, utan framgångsreceptet handlar om en blandning av mer pengar, högre personaltäthet och tydligare ansvar.
Varje dag passerar 100 000-tals passagerare tågstationen Shimbashi, i centrala Tokyo, utan att drabbas av förseningar.
Att klaga på försenade och inställda tåg kan tyckas vara en svensk paradgren, men vi är absolut inte ensamma om att vara besvikna på hur järnvägen fungerar. Tågresenärernas klagorop hörs högt runt om i Europa, inte minst i Tyskland och Storbritannien där tågen är ännu mer försenade än de svenska.
Det finns två länder där resenärerna sällan klagar: Japan och Schweiz. Kanske inte så konstigt, med tanke på att de två länderna ligger i topp vid en jämförelse över punktlighet för olika länders tåg (se nedan).
Världens mest robusta järnvägssystem
Såväl politiker som byråkrater och järnvägsforskare beger sig ofta till Japan och Schweiz för att ta reda på varför det fungerar så bra där när det inte gör det här. En av dem är Carl-William Palmqvist, docent och lektor på Lunds universitet.
Han ställde sig frågan varför de väldigt få tåg som inte anländer på sekunden i Tokyo, i genomsnitt bara är ungefär en minut försenade. För att få svar tillbringade han 2019 två och en halv månad i Tokyo.
Någon magisk trollformel som förklarar allt hittade han förstås inte. Däremot en rad olika faktorer som sammantaget byggt världens mest robusta järnvägssystem.
– Först och främst måste vi slå fast att man i både Japan och Schweiz satsar betydligt mer pengar på sina järnvägar. Problemen med den svenska järnvägen handlar följaktligen i huvudsak om resursbrist, säger Carl-William Palmqvist.
Välskötta men gamla spår och tåg
Några av sina slutsatser har han tagit upp i sin avhandling Delays and Timetabling for Passenger Trains (Lunds universitet, 2019). Han kom också fram till att ett fungerande system inte måste vara tekniskt avancerat.
– Tvärtom faktiskt. Tågen och spårsystemen är välskötta men samtidigt lite gammalmodiga och ganska enkla, säger han.
Man har även minimerat antalet växlar, vilket innebär att de potentiella felkällorna är färre.
– Japanska växlar är också kortare än europeiska, vilket gör att de är robustare och lättare att byta.
I Japan går inga tåg på natten
En annan förklaring är att spåren nästan uteslutande används för persontrafik och inte behöver konkurrera med godståg. Inte nog med det: de japanska snabbtågen (Shinkansen) har egna banor och behöver inte trängas med långsammare regionaltåg.
Först och främst måste vi slå fast att man i både Japan och Schweiz satsar betydligt mer pengar på sina järnvägar. Problemen med den svenska järnvägen handlar följaktligen i huvudsak om resursbrist,
Dessutom körs inga tåg nattetid. Varenda natt året runt stänger man ner landets järnvägsnät och skickar ut tusentals underhållsarbetare för att inspektera, laga och byta ut defekta komponenter. Det innebär att systemet kan vara tipp-topp lagom till att första morgontågen ska avgå.
Endast privata tågbolag i Japan
De som propagerar för ett återförstatligande av alla delar av den svenska järnvägen har dock svårt att hitta argument i Japan. Sedan 1987 är allt privatiserat.
Trafiken sköts kommersiellt och finansieras av resenärernas biljettköp. Skillnaden mot Sverige är att de privata japanska tågbolagen har totalansvaret för hela infrastrukturen inom den del av landet de sköter. De äger tåg, spår och stationer och de har det tunga ansvaret för underhållet.
– Sedan har vi det här med Japans enastående disciplin och yrkesstolthet, i alla led. Även resenärerna är mer disciplinerade och orsakar färre förseningar än i väst. Man fostras ju redan i förskolan i en stark kollektivistisk anda, säger Carl-William Palmqvist.
Han tillägger:
– På perrongerna är det markerat var respektive vagn stannar, vilket gör att på- och avstigningen går smidigare. Och så mäter man resenärsströmmarna kontinuerligt och justerar tidtabellerna. Är det få resenärer ändras tidtabellen så att man stannar kortare tid, är det många förlängs stoppen. Tidtabellen blir på så sätt mer realistisk.
I Schweiz har tågbolagen totalansvar
Totalansvar för trafik och underhåll verkar vara en av framgångsfaktorerna också för de schweiziska tågen. Här har helstatliga tågbolaget SBB monopol på stambanorna, medan olika lokalt ägda tågbolag sköter driften på mindre bibanor i bergen, som Rhätische Bahn och Matterhorn Gotthard Bahn.
Precis som i Japan har respektive bolag totalansvar för räls och tåg på de sträckor de trafikerar i Schweiz. Det händer till och med att tågförare får jobba deltid i vagnhallen med tekniskt underhåll, vilket främjar helhetssynen på järnvägssystemet.
En annan likhet med Japan är den höga personaltätheten. Det kostar förstås en rejäl slant. Om Sverige skulle satsa lika mycket som Schweiz på drift och underhåll av järnvägen skulle vi behöva fördubbla anslagen till underhållet.
Kultur av perfektion, precision och tidhållning
I Schweiz har man en statlig järnvägsfond som får pengar dels från skattebetalarna, dels från en specifik skatt på lastbilstransporter. Allt för att få fler att köra godset på räls.
Schweiz har liksom Japan en djupt rotad kultur av perfektion, precision och tidhållning. Vilken påverkan den har på ländernas järnvägar är svårt att mäta.
Det känns inte helt orimligt att härleda Schweiz punktliga tåg till 1500-talsreformatorn Jean Calvins förbud mot smycken. Det innebar att guldsmederna i stället började tillverka klockor och blev världsbäst på det.
