Vi klarar oss utan kärnkraft

Kärnkraften är inte hållbar varken för miljö, säkerhet eller ekonomi, skriver Johanna Sandahl och Karin Lexén. Foto: Gettyimages

Ledare

Vi klarar oss utan kärnkraft

När den blocköverskridande energiöverenskommelsen klubbades 2015, i syfte att skapa långsiktighet och goda förutsättningar för en stabil energipolitik, tystnade kärnkraftsdebatten. Nu gör den comeback.

Kärnkraften har blivit halmstrået för politiker som söker genvägar på utmaningar som kräver radikala lösningar. Många tycks ha glömt det viktigaste. Kärnkraften är inte hållbar varken för miljö, säkerhet eller ekonomi.

Nygamla argument förs fram. Det heter att kärnkraften är nödvändig för att klara klimatomställningen, att slutförvaret i det närmaste är löst och att fjärde generationens kärnkraft i princip är problemfri.

Tidigare ingående analyser och slutsatser verkar inte spela någon roll för den diskussion som förs. Eller kanske får fakta och nyanser stå tillbaka för enkla politiska poänger och röstfiske?

Den gamla kärnkraften i Sverige har varit billig eftersom den är avbetald sedan många år. Men i dag ställs nya, skärpta krav och flera reaktorer har tvingats stänga på grund av lönsamhetsproblem. Jämfört med förnybar energi är det ungefär dubbelt så dyrt att bygga ny elproduktion i form av kärnkraft.

Hur man än vänder och vrider på det, fjärde generationens kärnkraft eller inte, så innefattar kärnkraften hantering och slutförvar av radioaktivt bränsle. Med det kommer ett antal risker. Inte minst kopplat till avfallet som måste hållas isolerat från människa och miljö i över hundratusen år. Den föreslagna slutförvarsmetoden kritiseras av såväl miljöorganisationer som forskare. Kopparkapslarna som kärnavfallet är tänkt att förvaras i, i bergrum 500 m under marknivå, riskerar att rosta vilket medför risk för att strålning kan läcka ut i grundvatten och Östersjön.

Kärnkraften har inte en chans att bli mirakellösningen på klimatkrisen. FN:s klimatpanel konstaterar i sin specialrapport från 2018 att kärnkraften kan spela en viss roll i klimatomställningen men aldrig kommer att få en stor betydelse. Rapporten pekar på flera skäl, bland annat tar det för lång tid att bygga kärnkraft och det går inte att bortse från avfallsproblematiken.

Studie efter studie har visat att ett 100 procent förnybart energisystem är möjligt i Sverige. Genom energieffektivisering och utbyggnad av förnybar energi kommer vi långt. Men helt avgörande för tryggheten är att vi bygger system som genom automatisering och digitalisering styr användningen av el efter produktionen. System som ser till att bilen laddas, maskiner körs eller vätgas till industrin tillverkas då det finns mycket el, och undviks i det omvända läget. Idag är det tvärtom: produktionen anpassas efter användningen.

Den akuta klimatkrisen utmanar oss att tänka nytt och innovativt. Kärnkraften tillhör inte morgondagens verktygslåda. Att klamra sig fast vid en lösning som är ohållbar för såväl miljö som säkerhet och ekonomi är inte att ta ansvar för kommande generationers rätt till en hållbar framtid. Låt oss i stället ställa om i grunden till hållbara system. Vi vet att det går.

Ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Karin Lexén

Artikeln publicerades i