Hur kan trädens blad slå ut så snabbt?

Så fungerar en knopp

Lövsprickningen hos träd och buskar är efterlängtad av många. Äntligen lite grönt! Men hur bär växterna sig åt för att stå redo med gröna blad så fort vårvärmen kommer?

Knoppar av olika slag anläggs redan på hösten eller sensommaren och innehåller anlagen för det som ska bli grenar och blad eller blommor. Växter har ett system för ljusmätning, fytokromsystemet, som gör att de kan läsa av den allt kortare dagslängden på hösten. Därför kan de i tid anlägga knoppar och bygga upp ett förråd av näring med förhöjda sockerhalter i stammar och grenar för att klara vinterkylan. I knopparna ligger nästa års blad och väntar, små, hårt sammanpressade och nästan helt utan vatten, inneslutna av de skyddande knoppfjällen.

Hormoner styr

Knopparna innehåller till att börja med höga halter av ett vilohormon som hindrar dem från att slå ut om det skulle bli för varmt under vintern. Halterna av vilohormonet sjunker under vinterns lopp och ersätts när våren närmar sig istället av ett knoppväckande hormon som får knopparna att börjar svälla.

På våren är det temperaturen som bestämmer när knopparna ska öppna sig. När dygnsmedlet ligger kring plus fem grader så tar det för våra vanligaste trädarter ytterligare runt två veckor innan knopparna slår ut. Knoppfjällen öppnar sig och faller av, vartefter de pyttesmå bladen kan veckla ut sig och sätta igång med att fånga solljuset. För lövfällande träd och buskar är det ju helt vitalt att de kan få fram sina frostkänsliga blad och få igång fotosyntesen så snart som möjligt. De konkurrerar ju med barrträden som har sina tåligare gröna barr framme året om.

Tidigare lövsprickning

På grund av ett varmare klimat sker lövsprickningen i dag i genomsnitt en till två veckor tidigare än för hundra år sedan. Många lövträd, exempelvis hasseln, blommar på bar kvist. Blomknopparna slår då ut före bladen.

Bladen blir gradvis allt större, delvis genom celldelning, men framför allt genom att varje enskild cell i bladen växer till i storlek. Knoppen innehåller ju redan från början årets tillväxt av kvistar och grenar. Senare på säsongen sker en sekundär tillväxt då stammar och grenar blir tjockare. Det är den tillväxten som ger årsringarna.

Toppskottet dominerar

Förutom blomknoppar finns det två olika typer av bladknoppar, toppskott och sidoskott. Hos många träd och buskar dominerar toppskottet, som styr produktionen av tillväxthormon. Toppskottet hämmar tillväxten hos lägre sittande skott. Det ger ett rakt växtsätt med sidogrenar som hos barrträd, ek, asp och al med flera. Hos andra trädarter dör toppskottet varje år och någon av de lägre knopparna tar över. Det ger ett flerstammigt växtsätt som hos exempelvis sälg, alm och lind.

Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram