Så blir du en fågelskådare

Så blir du en fågelskådare

Vad krävs för att börja skåda fågel? En kikare och en fågelbok så klart, men sen är det mest en fråga om att få kunskap och erfarenhet, som du skaffar genom att vistas mycket ute i fågelrika marker.

Fågelskådning har blivit trendigt, på SVT kan du till och med följa kändisar som lär sig mer om fåglar i Det stora fågeläventyret. Om man vill ut i naturen och prova på fågelskådning, hur börjar man då?

Det första du behöver är en kikare. Den måste inte vara jättedyr, men de allra billigaste ger kanske inte den skärpa och ljusstyrka du behöver. Små kikare är lätta att ha med, men det blir svårare att få syn på fåglarna eftersom synfältet blir smalare.

– Fåglar är ofta långt bort, är små och rör sig fort. Därför är det bra att börja med exempelvis sjöfåglar, som är lite större och inte försvinner så fort, säger Karin Åström, biolog och erfaren fågelskådare. Att få syn på fåglar med blotta ögat och sedan också få in dem i kikarens synfält kan kräva en del övning.

Du behöver också en bra fågelbok. Den ska vara tillräckligt liten för att bära på samt ha tydliga artbilder och utbredningskartor. Den bör också omfatta åtminstone alla de svenska häckfågelarterna.

– Växla mellan att titta på fåglarna i kikaren och kolla upp dem i fågelboken, så att du ”artar” dem rätt. Tänk på att unga och gamla fåglar kan skilja sig åt i utseende, liksom hanar och honor.

Utrusta dig med krysslista

Kryssandet är en central del av fågelskådandet. Utrusta dig med en krysslista över alla landets fågelarter och markera dem som du ser (och har identifierat själv). De mest hängivna skådarna är med i Club300, för dem som vill kryssa fler än 300 arter inom landet. Men att ha 200 kryss är inte illa det heller.

En klassisk fågelkikare har åtta gångers förstoring och 42 millimeters lins. Då står det 8 × 42 på kikaren. 10 × 50 är också bra.
En klassisk fågelkikare har åtta gångers förstoring och 42 millimeters lins. Då står det 8 × 42 på kikaren. 10 × 50 är också bra.

Mest fart på fågellivet är det i gryningen. Men man behöver inte gå upp klockan fyra för att titta på fåglar, även om vårens fågelkonsert är härlig för den morgon­pigge.

– Det bästa sättet att lära sig något om fåglar är att följa med någon fågelkunnig ut, säger Karin Åström. Men det är ju inte alltid man hittar sådan hjälp. Då är det bra att hitta en fågelsjö med änder i. De är stora, har tydliga färgteckningar och ligger hyfsat still.

Naturskyddsföreningens kretsar ordnar många fågelutflykter, så titta i ditt kretsprogram. På en del orter finns också lokala fågelklubbar inom Sveriges ornitologiska förening. På många fågellokaler finns det fågeltorn där det är lätt att få överblick och se bättre. De är givna besöksmål för fågelskådaren. I de flesta län finns det också guideböcker och nätguider som lotsar till fin natur i länet.

Skåda med barn

Det är inga problem att fågelskåda med barn, enligt Karin Åström. Det gäller bara att vänja dem vid att vara ute. Godis och fika är bra knep för att hålla barnen på gott humör. Man får inte gå för fort fram. Det måste få vara en lek. En krysslista över fågelarterna och en egen kikare sporrar intresset.

– Ta dig tid att stanna upp och titta även på de allra vanligaste arterna och lär barnen dessa, säger Karin Åström. På vintern kan man rigga en egen fågelmatning i trädgården, gärna med utsikt från köksfönstret eller så. Då har man gott om tid att sitta där tillsammans och studera fåglarna.

Artikeln publicerades i
Gilla, dela och diskutera våra artiklar på Facebook Följ oss på Facebook