Tre knäckfrågor kring EU:s utsläppshandel

Vilken form av energi ska EU:satsa på? Svaret avgörs bland annat av priset på utsläppsrätter. Foto: UN

Tre knäckfrågor kring EU:s utsläppshandel

Världens största utsläppshandel är under ombyggnad. Dagens omröstning i EU-parlamentet blev en besvikelse för miljörörelsen, nu står hoppet till förhandlingar i ministerrådet.

Under onsdagen togs avgörande steg för att ta fram nya regler för hur unionens utsläppshandelssystem ska se ut från år 2021 till 2030. Men det lagförslag som röstades igenom i EU-parlamentet sågas av de flesta miljöorganisationerna. ”Urvattnat”, ”en besvikelse” och ”sviker andan från Parisavtalet” är några av uttalandena.
Här kan du läsa uttalanden från  CAN, Sandbag och Carbon Market Watch .

Lagstiftarna diskuterar nu flera möjliga vägar framåt. Efter att EU-parlamentet nu enats om en position (läs mer under punkten storleken) så ligger bollen hos miljöministrarna, som möts i slutet av februari. Om de enas inleds en förhandling som i slutändan leder till nya regler för utsläppshandel. Vilka är då knäckfrågorna?

1) Priset

Den centrala frågan rör hur priset på att släppa ut ska höjas. Utsläppshandeln lider nämligen av ett stort överskott på utsläppsrätter, vilket har gjort att priset att släppa ut ett ton koldioxid är lågt, runt fem euro. Varje ton koldioxid, som utsläppsrätterna motsvarar, går att jämföra med att köra en bensindriven normalstor bil 500 mil. Det låga priset leder till att tanken bakom systemet, att ett högt pris ska leda till att industrier investerar för att minska utsläppen, inte uppnås.

2) Storleken

Ska det totala antalet utsläppsrätter som delas ut minskas med 2,2 eller 2,4 procent varje år? Skillnaden låter liten, men takten med vilken den totala utsläppskakan minskar avgör vilken press som ska läggas på de nära 12 000 industrier som omfattas av regelverket. Med högre takt är det tänkt att blir det mer krav på industrierna att minska utsläppen och i slutändan ett högre pris. Inför omröstningen i EU-parlamentet låg budet på att höja takten till 2,4 procent, men nu föreslår parlamentet istället att EU eventuellt ska höja sitt bud till den nivån efter år 2024. Förändringen kom till efter att Moderaternas och Kristdemokraternas partigrupp drivit igenom en omformulering av parlamentets position.
– EU har världens mest ambitiösa klimatpolitik men står för mindre än 10 procent av världens utsläpp. För att klara klimatet måste vi få fler länder att ta sin del av ansvaret. Därför skickar det fel signal att skärpa EU:s klimatmål redan nu, kommenterar EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M).

Ministerrådet lutar mot en liknande linje, men förhoppningen finns nu att de ska rucka på utsläppstakten genom att göra den totala kakan mindre redan från start år 2021. Enligt kommissionens förslag ska 15,7 miljarder utsläppsrätter delas ut inom utsläppshandeln fram till 2030, men den totalsumman kan göras mindre genom flera åtgärder.

– Vi får hoppas att de sätter en nivå som är mer i linje med de verkliga utsläppsnivåerna än kommissionens förslag, säger EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C).

3) Överskottet

Många som är besvikna på onsdagens beslut i EU-parlamentet ställer nu hoppet till att priset kan ökas bakvägen, genom att minska överskottet av utsläppsrätter. Detta sker genom att utöka den så kallade marknadsstabilitetsreserven som införs om några år.

För tillfället finns det ett överskott av utsläppsrätter som motsvarar mer än hela den mängd utsläpp som delas ut årligen inom handelssystemet, 1,9 miljarder ton. Det gör att industrierna inte behöver oroa sig för problem om de släpper ut mer än beräknat, det finns alltid ett överskott av billiga utsläppsrätter. Parlamentet föreslår nu att reserven ska stärkas, bland annat genom att dubblera takten med vilket reserven suger upp överskottet och låser in det till dess att det faktiskt råder brist på marknaden.

Medlemsländerna tvekar fortfarande kring hur mycket de vill förändra reglerna, vilket gör att förhandlingarna där kan bli intensiva. Men Fredrick Federley, som kommer att sitta med i samtalen med ministerrådet, är inte alltför hoppfull.

– Vi föreslår förvisso en skärpning relativt kommissionens förslag, men det är inte tillräckligt på långa vägar. Som mest kan vi låsa in en miljard i reserven från början, men det kommer alltså fortsatt finnas ett överskott, säger centerpartisten till Sveriges Natur.

Räcker åtgärderna?

För att kunna fungera som marknaden är tänkt ska utsläppsrätterna kosta minst 30 euro styck. Men att nå till det priset från dagens fem euro verkar svårt. Enligt marknadsanalytiker från tyska Öko-institutet förväntas inte priset öka under de närmsta fem-tio åren. Analytiker på Point Carbon är dock mer positiva. Enligt deras analys kan priset stiga från dagens 5 till 15 euro år 2020 och 40 euro till år 2030 om EU-parlamentets något ambitiösare förslag går igenom. Daniel Engström Stenson på den liberala tankesmedjan Fores hör till de mer skeptiska.

Läs mer om klimatförhandlingar i EU

– Jag tror att vi nu, när det ser ut som att unionen inte kan enas kring att höja priset tillräckligt, istället kommer att se fler otåliga nationella beslutsfattare. Det kan leda till att det istället införs en massa lokala initiativ för att höja priset, vilket kan skapa ett lapptäcke av åtgärder. Det hade varit olyckligt framför att faktiskt stärka utsläppshandeln, säger Daniel Engström Stenson till Sveriges Natur.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter