Sveriges smutsigaste kommuner 2018

Visby är den stad i Sverige som uppmätte högst partikelhalter flest dagar om året under 2018. FOTO: Getty Images

Sveriges smutsigaste kommuner 2018

Statistik från Naturvårdsverket visar att gränsvärdena för partiklar och kvävedioxid i luften överskrids på flera platser i landet, något som gör att Sverige riskerar att fällas i EU-domstolen. Här är Sveriges smutsigaste kommuner.

Skribent Emma Ugge

I Sverige uppskattas 7 600 personer dö i förtid varje år på grund av bristande luftkvalitet. Luftföroreningar kostar samhället 56 miljarder kronor varje år.

LÄS MER: Luftföroreningar kopplas till njursjukdomar

Naturvårdsverket rapporterade nyligen in förra årets luftkvalitetsdata till EU. I delar av Sverige har luftkvaliteten för vissa ämnen förbättrats, medan andra är oförändrade. Men halterna är fortfarande så höga att de skadar människors hälsa. Gränsvärdet för hälsofarliga partiklar i luften som uppmäter 10 mikrometer i diameter, PM10, överskrids i tre kommuner – Sundsvall, Södertälje och Visby. Detta innebär att Sverige kan komma behöva betala en straffavgift till EU.

– Överskridandet av PM10 är lite extra beklämmande eftersom gränsvärdet är en EU-norm och Sverige därför riskerar att bli fällda i EU-domstolen. Sverige har redan ett pågående överträdelseärende för PM10, säger Johan Genberg Safont på Luftenheten på Naturvårdsverket.

Även gränsvärdet för kväveoxid överskrids i flera kommuner.

– Vi har just nu ett regeringsuppdrag att förbättra systemet både för åtgärdsprogrammen och kontrollen. Vi stödjer kommunerna i deras arbete och lämnar underlag till regeringen i frågor för att sträva mot miljömålen, som vi har en bra bit kvar för när det gäller luftkvalitet, säger Johan Genberg Safont.

Höga partikelhalter från norr till söder

Av alla luftföroreningar i stadsluften är partiklarna den grupp som har starkast koppling till negativa hälsoeffekter. Partiklarna kan genom inandning transporteras in i kroppen och påverka såväl andningsorganen som andra organ. Höga halter av de större hälsofarliga partiklarna, även kallade PM10, orsakas främst av att mycket damm virvlar upp från torra vägbanor och att dubbdäcken ökar slitagen på vägbanorna. Dygnsnormen tillåter 35 överskridande dygn per år, men några kommuner uppnådde inte denna miljökvalitetsnorm.

1. I Visby överskreds gränsvärdet under 46 dagar förra året, vilket för Visby till den kommun med högst partikelhalt i hela Sverige. Enligt de analyser som gjorts så består partiklarna till stor del av kalk, vilket troligtvis beror på att kalk finns i vägbeläggning men också i det kalkgrus som används vid halt väglag. Halterna av skadliga partiklar blir som högst på våren då vädret blir torrare och väggruset fortfarande ligger kvar. Därför ska Gotlands kommun nu bli bättre på att sopa upp gruset efter vintern.

2. I Sundsvall beror de höga partikelhalterna på flera saker. Det ena är att staden har en speciell topografi där själva staden ligger mellan två höga berg. Det innebär att det inte blir samma luftgenomströmning som i de flesta andra städer. Det geografiska läget innebär även att problemen med inversion blir större än på många andra ställen. Sen går två europavägar, E4 och E14, i eller i nära anslutning till staden vilket bidrar till tung trafik. I Sundvall överskreds gränsvärdet under 40 dagar förra året.

En åtgärd kommunen nu arbetar med är att bygga ett nytt stort resecentrum som bland annat innebär att busstrafiken inte längre kommer att utgå från centrala stan utan en bit utanför, vilket troligtvis kommer innebära mindre trafik på de högst belastade vägarna. Kommunen har dessutom årliga kampanjer om vikten av att byta däck i god tid och arbetar för att förbättra gång- och cykelvägar.

3. Södertälje kommun överskred gränsvärdet under 37 dagar 2018. Det beror främst på att de har ett geografiskt läge med en kanal som skär rätt genom tätorten. Över den finns det endast ett begränsat antal överfarter, vilket gör att en stor andel av trafiken passerar i detta snitt. Cirka 38 000 fordon passerar varje dag i båda riktningarna, vilket bidrar till höga partikelhalter. Dessutom är dubbdäcksandelen hög i kommunen. Vid de senaste årens räkningar har den legat på ca 60- 65 procent, vilket bidrar till både slitage på vägarna och stora mängder vägdamm.

Kommunen arbetar nu med dammbinding som går ut på att binda damm som uppstår vid slitage av vägbeläggning och därmed minska partikelhalten i luften. Dessutom pågår arbete med beteendepåverkning för att få hastigheten på gatorna att minska samt öka andelen gående, cyklister och kollektivt åkande.

Höga halter kvävedioxid problem för flera kommuner

Statistiken visar också att gränsvärdet för kvävedioxid, NO2, överskrids i ett flertal kommuner. Kväveoxider är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor. Gränsvärdesnormen som finns för kväveoxid bör inte överskridas eftersom de då blir ett hot mot människors hälsa. Trots detta uppvisar flera kommuner halter som överskrider dygnsnormen som tillåter sju överskridande dygn per år.

  1. Uppsala överskred gränsvärdet under 31 dygn förra året. Det beror nästan uteslutande på biltrafikens avgaser. Nu står det klart att någon form av trafikreglering kommer genomföras i staden. Tidigare har kommunen infört dubbdäcksförbud på Kungsgatan, miljözoner för tyngre fordon och förbättrat rutinerna för renhållning på vägarna. Nu ska man kolla på ytterligare åtgärder.
  2. I Stockholm, som överskred gränsvärdet under 29 dygn, beror de höga kvävedioxidhalterna på vägtrafiken, främst från dieselfordon. Den totala trafikmängden på Essingeleden år 2018 har ökat med tre procent jämfört med tidigare år. Andelen tung trafik och köbildning är andra faktorer som har stor påverkan på vägtrafikens kvävedioxidutsläpp, något man försökt åtgärda genom trängselskatten. Dessutom har man redan infört olika miljözoner med syfte att minska tung trafik. Hornsgatan i Södermalm blir i januari en miljözon klass 2, vilket innebär att endast lätta fordon som har utsläppsklass ”Euro 5” eller nyare får trafikera. Detta motsvara ungefär fordon från 2011 och framåt.
  3. Umeås luftkvalitet påverkas särskilt av att det ofta är mycket låga vindhastigheter eller helt stillastående luft, vilket i kombination med trafiken ger en oönskad ackumulering av luftföroreningar. Det gäller särskilt vid låga temperaturer vintertid då utsläppen är som störst. Särskilt höga halter kvävedioxid förekommer vid rusningstrafik och partiklarna når högsta halterna under våren då vägarna torkar upp men inte har sopats och dubbdäcken fortfarande är på. Likt andra platser gaturummets utformning stor påverkan på halterna. Kommunen diskuterar nu åtgärder som trafikminskning i centrala Umeå och renare fordon. Förra året överskreds gränsvärdet under 23 dygn.
  4. Göteborgs problem med höga kvävedioxidhalter beror främst på att stora trafikleder går genom de centrala delarna av staden. Dessutom har Göteborg den största hamnen i Skandinavien. Transporter till och från hamnen går i stor utsträckning genom de låglänta centrala delarna av Göteborg, vilket medför stora utsläpp av kvävedioxid. Centrala staden ligger också omgiven av kullar och åsar, vilket skapar förutsättningar för stillastående luft. När luften blir stillastående ventileras inte luftföroreningarna bort utan ansamlas istället vilket ger höga halter. I Göteborg överskreds gränsvärdet under 21 dygn.
  5. I Sollentuna överskreds gränsvärdet under 14 dygn förra året, något som har sitt ursprung i vägtrafiken. Från söder till norr korsas kommunen av E4:an, vilket bidrar till höga halter kvävedioxid.
  6. Örnsköldsvik. De höga halterna av kvävedioxid beror i huvudsak på trafiken på Centralesplanaden (väg E4) i kombination med ett delvis slutet gaturum. Genomfartstrafiken på E4 passerar genom centrum och i dagsläget finns det inga lämpliga alternativa färdvägar. I kommunen har man nu påbörjat ett arbete med att ta fram ett åtgärdsprogram. I kommunen överskreds gränsvärdet under 13 dygn förra året.

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2018

Skribent Emma Ugge
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X