Utsläpp från konsumtion fortfarande höga

Vi importerar utsläpp med varor tillverkade i andra länder.

Utsläpp från konsumtion fortfarande höga

Utsläppen av växthusgaser från vår konsumtion minskar inte på samma sätt som Sveriges nationella utsläpp. Istället importerar vi utsläpp utifrån med de varor vi köper. Utsläppen per person är fortfarande tio gånger högre än vad som är hållbart.

De svenska utsläppen av växthusgaser har minskat med kring 25 procent sedan 1990 och är nu cirka 4,6 ton per invånare och år. Men den minskningen avser bara utsläpp inom Sveriges gränser. Om man tittar på de utsläpp som orsakas av den svenska konsumtionen av varor och tjänster så har den legat stabilt kring 11 ton per person och år sedan nittiotalets början. De små variationerna från år till år förklaras främst av de ekonomiska konjunkturerna. En hållbar nivå skulle enligt Naturvårdsverket vara mellan ett och två ton per person och år.

Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion, ton per person och år. Källa: Naturvårdsverket.
Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion per person och år. Källa: Naturvårdsverket.

I takt med att utsläppen här hemma minskat så har vi ökat vårt beroende av importerade varor, framförallt från Kina. Därför sker i dag endast en tredjedel av våra konsumtionskopplade utsläpp i Sverige, och två tredjedelar utomlands.

Hushållen står för två tredjedelar av de totala konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen. Framförallt är det maten, boendet och transporterna som ger upphov till utsläpp. Den offentliga sektorn står för den resterande tredjedelen. Där handlar det framförallt om offentliga investeringar i infrastruktur med mera, men också om inköp till statlig och kommunal verksamhet.

Utsläppssiffrorna för konsumtionsbaserade utsläpp räknar bort den svenska exporten, som ju är något annat lands import. De utsläpp som exporten förorsakar räknas då istället in i mottagarlandets utsläpp.

Långt kvar till hållbar konsumtion

Vi har som synes långt kvar till hållbara konsumtionsmönster. Sådana skulle enligt Naturvårdsverkets syntesrapport ”Omställning till hållbara konsumtionsmönster” bland annat innebära att vi åker mindre i fossildrivna bilar, äter mindre kött, flyger mindre och konsumerar färre prylar. Skatter och andra styrmedel påverka våra konsumtionsval, men priskänsligheten är låg för flera centrala klimatbovar som exempelvis bensin eller flygresor. Det är saker som konsumeras nästan oavsett skattepåslag eller pris. Det mesta av det vi gillar att göra påverkar klimatet, den stora frågan är därför om en ökad medvetenhet kan bidra till att ändra våra konsumtionsmönster.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter