Svampar bryter ned föroreningar

Mykologen Levon Durr har lyckats med att få mycel från ostronskivling att städa bort oljespill.

Svampar bryter ned föroreningar

Ostronskivling har använts i ett projekt i norra Kalifornien för att rena mark förorenad av motorolja och diesel. Detta är första gången svampar har tillämpas i så stor skala för att rensa föroreningar.
Det ger nu hopp om att kunna använda metoden vid större föroreningar.

I ett projekt utfört av mykologen Levon Durr i samarbete med miljöorganisationen Mid Klamath Watershed Council i Orleans, norra Kalifornien, har man nu framgångsrikt lyckats rena marken från motorolja och diesel. Detta enligt en rapport som publicerades förra året.

Läs hela rapporten här.

Drygt 50 meter från Klamathfloden i norra Kalifornien står en gammal dieselgenerator och en stor dieseltank. Det var denna som med åren hade börjat läcka diesel och motorolja till marken under. När miljöorganisationen Mid Klamath Water Council (MKWC) märkte detta tog deras dåvarande föreståndare kontakt med Levon Durr, som 2011 hade startat sin nuvarande verksamhet ”Fungaia Farms” där de har laboratorium och anläggning för kultivering av svampar.

– Vid den tidpunkten hade jag gjort några små experiment, men jag hade aldrig försökt mig på någonting som detta. Så det kändes lite överväldigande, säger Levon Durr.

Människor sprider ut den förorenade jorden med hjälp av krattor. I bakgrunden syns jordhögar som redan har täckts av halm.
Projektet att rena jorden från oljespill var ett samarbete mellan mykologen Levon Durr och miljöorganisationen Mid Klamath Water Council i Orleans.
Flera personer jobbar med att täcka området med förorenad jord med halm. Personerna bär skyddsmask för ansiktet.
Den förorenade jorden täcks med halm för att hjälpa mycelet att växa.

Motoroljan och dieseln hade läckt ut över en markyta på strax under tio kvadratmeter och hade tagit sig till ungefär tre meters djup, vilket gav drygt 50 kvadratmeter uppgrävd jord att behandla. Detta gjordes genom att placera jorden i lager med hö som man låtit mycelium från ostronskivling växa i.

– Svampar är framgångsrika nedbrytare tack vare deras mycelium, alltså deras rotliknande system av celler, som utsöndrar en lång rad enzymer. De är utmärkt anpassade för att bryta ner det mesta i sin väg.

Blir bara socker kvar

Ostronskivlingen växer egentligen på träd vilket innebär att de är speciellt anpassade att bryta ner cellulosa vilket i grova drag är långa kolkedjor likt olja. Svampen skiljer inte på olja och trä och kan därför lätt bryta ner båda. Det blir i princip bara socker kvar av det som innan var olja. Detta innebär dock att svampen inte kan växa i jord och därför behövde Levon Durr använda sig av hö vid sin behandling av den förorenade jorden.

– Vi ber egentligen en svamp som tycker om att växa på träd att plötsligt ligga under jord, vilket inte fungerar utan vidare, förklarar han.

Vid slutet av projektet togs det sex prover av jord där de kunde se att halterna av diesel i jorden i snitt minskat från 760 mg/kg till ca 20 mg/kg. Motoroljan reducerades i snitt från 250mg/kg ner till ca 40 mg/kg. Projektet tog två år att genomföra, och var klart vid 2014. Levon Durr menar att projektet hade kunnat göras under mycket kortare tid. Under det första försöket gjorde de jordhögarna för stora vilket i sin tur höjde temperaturen inuti dem. Detta gav en väldigt bra miljö för bakterierna i högarna men inte svamparna som till slut dog av den för höga värmen. Projektet blev därför även mycket dyrare än väntat.

Hand som lyfter upp jordklump ur ett lager med halm. De små vita trådarna som syns i jorden är svampmycel.
De vita trådarna är mycel från ostronskivling som växer i den förorenade jorden. Samtidigt bryter mycelet ner oljan i jorden. Restprodukten blir i princip bara socker.
Hand lyfter upp halmtäcke och visar trådarna som är svampmycelet som växer på säckväv.
Mycelet från ostronskivlingen odlades i experimentet på säckväv i halm.

Det finns många andra metoder för att rena marken, exempelvis kan man använda sig av olika lösningsmedel. Levon Durr förklarar att det finns fall då dessa faktiskt kan göra sig av med ämnena, men att de i andra fall kan vara skadliga. Vid oljeläckan i den mexikanska golfen bestämde man sig för att behandla oljan med mjukgörande medel. Oljan löstes upp så att det sjönk till havsbotten, och många tänkte då att det var ett väldigt billigt och effektivt sätt att bli av med oljan, berättar han. Men vad vi har sett nu är att oväder kan röra upp oljan från botten så att det hamnar längs med stränderna igen.

– Vi ser allt för oftast dessa försök att komma fram med snabba lösningar till väldigt svåra problem. Det hade varit mycket billigare i vårt fall att bara gräva upp jorden och dumpa det på en soptipp men då har man egentligen bara flyttat på problemet.

Framtidens metoder

Anledningen till att remediering med svamp inte används är mest en kostnadsfråga. Mycket har att göra med hur man ska applicera dessa svampar i områden och under förhållanden de normalt kanske inte vill växa. Det kan därför bli väldigt svårt att göra det ekonomiskt. Många kemiska processer är fortfarande mycket billigare att använda. Levon Durr menar däremot att eftersom det är de biologiska processerna som i slutänden faktiskt bryter ner ämnen är det de som är framtidens metoder. Och metoderna visar också på att systemen i naturen hänger samman. Det räcker inte med bara svampar. För som i alla tider hänger ekosystemen ihop.

– Vi har så många olika sätt att rena marken, även biologiska metoder och de flesta vill gärna förespråka sitt eget fält. Men om man försöker få en överblick över nedbrytningsprocessen i naturen ser vi att svamparna är de första på plats när någonting behöver brytas ner. Men svamparna klarar inte heller av att bryta ner allt, och då kommer bakterierna in och tar över. Och för att dra upp tungmetaller ur marken kan vi sedan använda oss av växter, som gör det naturligt.

Levon Durr drar bort en presenning från en av de halmhögar som täcker den förorenade jorden där mycelet nu brutit ned oljan.
Levon Durr berättar att experimentet kan gå fortare, nu när de har lärt sig hur mycelet bäst ska trivas. För höga temperaturer gör att svampen dör.
Ämnen:
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X