Annons
Jakten på sand hotar stora miljövärden

Den illegala sandutvinningen medför stora miljöskador. Här syns skador på stranden i Elmina i Ghana. FOTO: Getty Images

Jakten på sand hotar stora miljövärden

Färskvattenreserver och floder förstörs och arter hotas. Den globala utvinningen av sand har blivit ett av vår tids stora miljöproblem.
– Sandutvinning kan leda till förlust av biodiversitet, utarmning av ekosystemtjänster och spridning av invasiva arter, säger Jianguo “Jack” Liu, prisbelönt forskare vid Michigan State University, USA, till Sveriges Natur.

Sand är en öppen resurs. Den går inte att hägna in, är lätt att extrahera och svår att reglera. Människor har därför länge utvunnit sand utan att fundera över långsiktiga konsekvenser. Men detta leder förr eller senare till överexploaterade ekosystem och att miljöer förstörs.

Värdet på sand har stigit de senaste 15 åren och priset är nu sex gånger högre än år 2003. För åtta år sedan beräknades den globala utvinningen ligga på cirka elva miljarder ton och ökar än idag. Exploateringen växer i omfång då efterfrågan ökar och priserna höjs.

LÄS MER: Naturvärden hotas när cementindustrin expanderar på Gotland

Aurora Torres är filosofie doktor i Ekologi vid German Centre for Integrative Biodiversity Research, iDiv, och arbetar tillsammans med ett internationellt forskarlag för att öka kunskapen kring hur utvinningen av sand påverkar världens ekosystem.

– Tanken att en till synes oändlig resurs kan bli alltmer sällsynt är chockerande, oavsett var du bor. Jag tror att det är viktigt att människor får veta varför det är ett problem och varför det är viktigt att bry sig om sand, säger hon i en intervju med Sveriges Natur.

Påverkar tillgången till färskvatten

I dagsläget är det få som med säkerhet kan avgöra exakt hur stor skada den globala utvinningen av sand gör. Nyhetskanalen Al-Jazira rapporterade nyligen att nästan all sand har utvunnits från land, men vi vet fortfarande inte vilka områden som har drabbats värst.

Enligt Aurora Torres är exploateringen störst i Asien- Stillahavsregionen, tätt följt av Europa och Nordamerika. Amerika dominerar den globala exporten och Singapore toppar mängden importerad sand.

– Erosion och miljöförstöring har stor inverkan på människors välmående. Det påverkar tillgången till färskvatten och de kustliggande ekosystem som förser oss med en rad ekosystemtjänster som människor är beroende av. Det handlar om alltifrån skydd mot naturkatastrofer som stormar och tsunamis, till att tillhandahålla mat och vatten. Det har vi sett både i Sri Lanka och Mekongfloden, säger Aurora Torres.

Ett globalt problem

Jianguo “Jack” Liu, prisbelönt forskare vid Michigan State University, USA, berättar i en intervju med Sveriges Natur om hur exploateringen inte är ett isolerat problem, utan hänger samman globalt.

– Ökningen av mängden sand som tas upp är en respons på det vi kallar för global telecoupling, alltså hur socioekonomiska och miljömässiga faktorer interagerar över långa avstånd. Sand som extraheras på ett ställe, kan alltså ha en djupgående miljöpåverkan väldigt långt bort.

I centrala Indonesien har forskare funnit samband mellan dåligt reglerad eller olaglig upptagning av sand och en rad destruktiva effekter på ekosystemen. Sjögräsängar till exempel, agerar ofta barnkammare för fiskar och ger skydd åt många arter, de binder även effektivt upp koldioxid löst i vatten. Men i samband med till exempel sandupptagning, skadas dessa miljöer som nu rapporteras vara på tillbakagång. I Indien och Malaysia har exploateringen lett till att Gangesdelfinen av släktet Platanista är hotad.

LÄS MER: Oljud under havsytan stör fiskarnas parning

– Sand klassas som en av världens mest extraherade resurser. Sandutvinning och global handel kan leda till många miljöproblem; förlust av biodiversitet, exempelvis koraller, utarmning av ekosystemtjänster, spridning av invasiva arter via sandtransport, samt erosion och destabilisering av kuster och floder, förklarar Jianguo Liu.

Victoriasjön, världens näst största sötvattensjö, sträcker sig genom både Uganda och Tanzania men angränsar även Kenya. Dess vatten förbinder över tio länder och går hela vägen till Nilen i Egypten. Sjön är välkänd för sina många unika fiskar inom familjen ciklider. Här har sand utvunnits under många år och illegal exploatering är inte ovanligt.

Nyligen har utvinning av sand till viss del förbjudits i Uganda, då processen eroderar floderna vilket hotar allt fler broar. Förbudet förhindrar också att lekplatser för fisk och andra vattenlevande djur förstörs. I Gambia har byinvånare protesterat mot illegal sandutvinning, då bland annat bevattningssystem från Kochifloden nu hotas.

Byggboom i Kina

Kina har de senaste åren upplevt en enorm byggboom där dammar och städer konstruerats av betong som tillverkas av sand. De senaste fyra åren har landet tagit upp lika mycket sand som USA gjort på hundra år. I Poyangsjön i östra Kina, landets största sötvattensjö, suger båtar upp tiotals miljoner ton sand varje år, rapporterar tidsskriften Environmental Science.

LÄS MER: Den ohållbara cementen

Nu har kinesiska forskare studerat effekten av utvinning av sand på inlandssjöar och vattendrag. Studien genomfördes vid sjön Dongting i nordöstra Hunan-provinsen, som är en av Kinas mest exploaterade sjöar när det gäller sandmuddring. I studien följde forskarna under ett år förändringar i både sammansättningen av- och det totala antalet ryggradslösa djur – som utgörs bland annat av spindlar och vattenlevande insekter.

Överlag såg forskarna att vattendjupet hade ökat med över två meter och antalet arter minskat med hälften i de studerade områdena. Biomassan av de ryggradslösa djuren hade minskat med 72 till 99 procent – en direkt konsekvens av att sediment togs bort. De iakttog även indirekta effekter som förändringar i djup, sikt och sediment.

Lösningar finns

Jianguo Liu menar att det behövs en policy som framhäver en mer effektiv användning av sand, samtidigt som uttag begränsas i känsligare områden.

– Sandgruvsföretagen, sandhandlare samt konsumenter behöver göras skyldiga till att betala fullt ut för de miljöskador som uppkommer vid uttag och transport.

LÄS MER: Gruvdrift leder till miljökonflikter

Men enligt Aurora Torres är forskningen på hållbar sandutvinning fortfarande i ett tidigt stadium.

– Det är viktigt att inte lägga fram policyförändringar som förvärrar den problematik som redan finns.

Men hon tror att det redan nu går att arbeta mot tre öppna lösningar:

  1. Minska behovet av sand.
  2. Utvinna sand på ett mer hållbart sätt.
  3. Hitta bättre alternativ till sand.

– Detta innebär att vi måste använda sand på effektivare sätt och ge ett starkt stöd till policys om återanvändning av konstruktionsmaterial. Med en ökande sandhandel måste vi även fokusera på de avlägsna platser där den utvinns.

För att uppnå en realistisk förståelse av hållbarheten i hela processen krävs information om vad som sker på de platser där sanden utvinns, används och områden däremellan som degraderas, förbättras eller förstörs.

– Slutligen så måste vi även tygla den illegala handeln och fastlägga en rigorös kontroll av planering, tillstånd, prospektering, utvinning och övervakning av utvinningsindustrin, säger Aurora Torres.

Också i Sverige diskuteras nu sandsugning efter att myndigheten Sveriges geologiska undersökning fått i uppdrag att utreda möjligheten till sandutvinning i den svenska delen av Öresund, något Sveriges Natur tidigare rapporterat om.

Al Jazeeras video ”Sand Wars”:

Länkar: 

http://science.sciencemag.org/content/357/6355/970

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969718308404

https://natureecoevocommunity.nature.com/users/73434-richard-unsworth/posts/31864-paradise-in-danger-the-unseen-environmental-disaster-happening-across-indonesia-s-seas

https://www.researchgate.net/publication/324248480_Indonesia%27s_globally_significant_seagrass_meadows_are_under_widespread_threat

http://science.sciencemag.org/content/359/6379/964.full

https://theconversation.com/the-world-is-facing-a-global-sand-crisis-83557

http://allafrica.com/stories/201805290337.html

http://allafrica.com/stories/201805230158.html

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X