Annons
Så mycket kostar det att få bort industrins koldioxidutsläpp

Det går att få ner koldioxidutsläppen från den tunga industrin. Nu finns en rapport som har räknat på vad det kostar. FOTO: Getty Images

Så mycket kostar det att få bort industrins koldioxidutsläpp

Att helt ta bort utsläppen ur de tyngsta industrierna har pekats ut som en nästintill omöjlig nöt att knäcka. Men nu finns mer lättsmälta lösningar på bordet. Samtidigt stödjer EU:s samlade näringsliv netto-nollutsläppsmål, vilket bäddar för statscheferna att kavla upp ärmarna i FN:s klimatarbete.

Några av de mest fossilberoende industrierna i Europa; stål, plast, gödsel och cement, har länge ansetts svårast att anpassa till det nollutsläppssamhälle som behövs för att begränsa klimatförändringarna.

Kol har krävts för att smälta stålet, ny olja har krävts i plasten, kvävegödseltillverkning leder till utsläpp lika stora som Sverige varje år och koldioxid släpps ut när kalksten hettas upp för att bli cement.

Lösningen har därför oftast stavats koldioxidinsamling och lagring, CCS. Men det kostar en hel del, vilket har gjort kalkylen svår att få ihop. Låsningen har gjort det problematiskt att komma vidare. Branscherna har emellanåt pekats ut som de mest motsträviga till att ta fram regelverk för att få ner utsläppen i högre takt än idag.

Fossilfria bilar en procent dyrare

Men nu kan en realistisk kalkyl ha lagts fram som kan smörja det politiska maskineriet. Genom bland annat ökat återanvändning av befintliga material behöver slutpriset för konsumenten inte sticka iväg mer än en procent när exempelvis det fossilfria stålet i den nya bilen införts år 2050.

– Det vi har gjort kan sägas vara första ansatsen att försöka sätta ihop produktion, användning och slutanvändning av material för första gången, säger Per Klevnäs vid Material Economics, konsultbolaget som på uppdrag av European Climate Foundation har gjort en studie av utmaningen. Han fortsätter:

– Det viktigaste som är nytt är att ge en kvantitativ bild av helheten. Det har inte funnits tidigare.

Vill undvika diskussion om metod

Frågan är dock om prognoserna är tillräckligt trovärdiga för att förändra branschernas och politikens inställning till att ta tag i frågan.

– Vi kan inte framställa det som att alla branscher skriver under på alla slutsatser. Men de har varit delaktiga på vägen. En av poängerna med vårt arbete var att när det väl publiceras så kan man tvista om det är görligt på många olika sätt. Men diskussionen ska inte handla om att det rör sig om några missförstånd eller att man inte håller med om att teknologierna finns, säger Per Klevnäs till Sveriges Natur.

20 – 115 procent dyrare produktion

Även om prislappen för slutkonsumenten inte är särskilt stor krävs omfattande investeringar och kostnader redan nu för att komma dit. 40-50 miljarder euro behöver investeras i branscherna under närtid. Produktionskostnaderna beräknas ligga mellan 20 och 115 procent över dagens pris när de nya produkterna är på plats.
– Jag tror att det realistiska är att merkostnaden för slutprodukterna landar på konsumenter och att investeringarna sker via bolagen, inte via offentliga medel. Men det stora är att då måste man skapa ett ”business case” för de här sakerna.

– Det ska löna sig att tillverka dem på de här sätten. Och där är vi inte idag. Vi använder de teknologier vi använder för att de är billigast och bäst, om man inte bryr sig om koldioxidutsläppen. Så vi behöver styrmedel, säger Per Klevnäs.

Behövs en industristrategi

Men där har inte rapportförfattarna satt ner foten. Däremot talas det mycket i Bryssel om behovet av att den nya EU-kommissionen som tillträder i höst tar fram en industristrategi för att tackla dessa frågor.

– Vi har inte gjort en utvärdering av om det är bättre med exempelvis en subvention, kvot, eller om ska man utveckla en ny standard. Det är jättesvåra avväganden, och det finns alltid vinnare och förlorare. Däremot tillåter vår rapport att peka på vilka som är de svåra sakerna; är det exempelvis investeringar, kostnader eller el? Det ger en bas för att designa ett policypaket, säger Per Klevnäs.

Flera inspel på en industristrategi har gjorts bara de senaste dagarna, bland annat från Carbon Market Watch.
Ett av de större kom från det samlade näringslivet i Business Europe. I en positionsmarkering som de europeiska systerorganisationerna till Svenskt Näringsliv samlats bakom står det nu att näringslivet stödjer ett ”netto-nollutsläppsmål till mitten av århundradet”. Men då krävs också att vissa villkor uppfylls från främst politiken.

I överkant

Men en del av branschens uppställda villkor kan anses vara i överkant, menar Per Klevnäs. Ett exempel är frågan om hur mycket mer förnybar energi som kommer att behövas i framtiden för att ställa om.
Näringslivet menar att elförsörjningen till den energiintensiva industrin minst behöver tredubblas från dagens cirka 1000 terrawattimmar till mellan 2 980 TWh och 4 430 TWh år 2050 för att ekvationen ska gå ihop. 
Men Material Economics rapport talar istället om att behovet som mest är att öka med 710 TWh.
– Det man egentligen vill ha sagt när man släpper sådana studier är ”ja det går, men det kommer att bli för dyrt och kräva för mycket el, därför går det inte”, säger Per Klevnäs.

Statscheferna kan anta 2050-mål i sommar

Oavsett hur realistiska underlagen och kalkylerna är lär Business Europes inspel vara välkommet i diskussionerna mellan EU:s statschefer. Den 9 maj ska de nämligen samlas i Sibiu, Rumänien för att bereda marken inför att anta en gemensam hållning om vilket 2050-utsläppsmål som unionen ska  rapportera in till FN:s klimatarbete.

På bordet ligger allt från 80 procents utsläppsminskning till ett netto-nollmål, och bland annat ska tunga Tyskland ha vacklat inför att ställa sig bakom de mer ambitiösa formuleringarna.

– Nu finns det en möjlighet här att alla inser att det går att göra det här. Men det krävs andra policyförutsättningar, så kan de kavla upp ärmarna nu så får vi en diskussion om hur vi ska få till det. Jag tror att det kan bli mer snabbrörligt än vad många tror, säger Per Klevnäs till Sveriges Natur.

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2018

Läs mer om koldioxidutsläpp

Preemraffs utbyggnad prövas på nytt
Besked om Preemraffs utbyggnad i Lysekil dröjer
Lysekilskretsen tar strid mot Preemraffs utsläpp
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter