Annons
Så kan fossila subventioner fasas ut
Godståg med oljetunnor.

Ekonomi är det bästa argumentet för att få acceptans för att fasa subventioner till fossila verksamheter. FOTO: Getty Images

Så kan fossila subventioner fasas ut

Sundare statsfinanser och bättre välfärdspolitik har varit mer framgångsrika taktiker för att fasa ut fossila subventioner än att hänvisa till klimatproblem, visar ny forskning.

Det finns klimatvinster att plocka hem om de fossila subventionerna skulle försvinna. Enligt forskning kan de globala utsläppen dras ner med 13 procent vid en full utfasning till år 2050. Men trots den nyttan så är det inte miljö- och klimatskäl som ligger bakom den pågående utfasningen, enligt ny forskning. Däremot förstärker de det dominerande ekonomiska argumentet, menar författarna.

– Miljöargumentet är ganska nytt i dessa förhandlingar, och fick inte riktigt fäste i debatten innan år 2009. Istället har det varit de ekonomiska möjligheterna och riskerna med att reformera subventionerna som har varit i centrum, säger statsvetaren och författaren Jakob Skovgaard till Sveriges Natur. Han fortsätter:

– Men det är också så att miljöåtgärder dras med en negativ stämpel av att de just ofta ”kostar”. Men med reformer av subventioner till fossila bränslen så är det tvärtom, de sparar pengar för staten, vilket gör att det också funnits mer potential att använda den sortens argumentation.

Har kunnat se mönster

Författarna bakom ”The Politics of Fossil Fuel Subsidies and their Reform” som precis släppts från Cambridge University Press har genomfört ett flertal fallstudier i länder där reformer av de fossila subventionerna har diskuterats eller genomförts. Genom att intervjua allt från nationella och internationella tjänstemän till aktivister har de försökt att hitta en förklaring till en tidigare svårlöst fråga. För hur kommer det sig att det trots politiska målsättningar och omfattande fördelar är så svårt att fasa ut de fossila subventionerna?

– Vi har inte hittat hela förklaringen, men vi har ändå kunnat se vissa mönster, säger Jakob Skovgaard.

På den internationella nivån ser inte motståndet så svårt ut vid första anblick. Debatten domineras av de som förespråkar utfasning och åtagandena för att genomföra utfasningen är flera. Det är däremot i den nationella och mellanstatliga politiken som det blir svårare (se faktaruta).

Framgångsfaktorer

Författarna har dock funnit flera framgångsfaktorer. Jakob Skovgaard lyfter fram insatserna i främst Indien.

– Där har lokala regeringar lyckats fasa ut flera generella subventioner i samband med att de stärkt det offentligas roll och ekonomin har växt. Istället för att då använda bränslesubventioner som en välfärdstransaktion till alla medborgare, så har de kunnat rikta insatserna till dem som behövt dem.

Det har dock varit viktigt att lyfta syftet och nyttan med förändringen för att få acceptans för reformen. I Indien och flera andra länder har bland annat framgångsrika kampanjer genomförts där frågor i stil med ”Är det rimligt att ni mottar gratis gasflaskor när ni har en medelinkomst?” har ställts.

– Men när vi intervjuat personerna bakom reformerna har aldrig miljöargumentet använts. Istället har välfärdsnytta varit i centrum, tillsammans med de statsfinansiella fördelarna. I många länder står också subventionerna för ansenliga delar av statsbudgeten, uppåt flera procent, så det gör det extra angeläget att se över dem, fortsätter Jakob Skovgaard.

Vill framstå som föredömen

En annan strategi för att driva på en utfasning har varit att hänvisa till nationella självbilder. Ledare i de länder som vill framstå som föredömen inom klimatpolitiken har då kunnat pressas från civilsamhället.

– Det har bland annat skett i Danmark och Storbritannien, säger Jakob Skovgaard.

Det har också förekommit att politiska ledare har kunnat genomföra reformer av subventionern genom sitt starka ledarskap. Så har exempelvis skett i Egypten.
– Men dessa reformer hänger dock mer löst när det sker politiska regeringsskiften, säger Jakob Skovgaard.

En tes som författarna presenterar är att breda koalitioner av intressen ser ut att vara långsiktigt framgångsrika när de argumenterar för att utfasningen kan frigöra offentliga medel till andra prioriterade välfärdsåtgärder.

– Det finns mycket kvar att arbeta med på det här området, säger Jakob Skovgaard.

LÄS MER: Så kan en global koldioxidskatt fungera

LÄS MER: Skattestöd till fossila bränslen äter upp miljösatsningarna i Sverige

LÄS MER:  Skattestöd till flyget högre än flygskatten

Debatt: Det är dags att avveckla de skadliga subventionerna

Boken finns fritt för nedladdning hos Cambridge University Press.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons