Här får du det senaste inom miljöområdet
I ett upprop kräver 57 globala kapitalförvaltare att storföretag som producerar och handlar med soja i Sydamerika tydligt visar att de aktivt arbetar mot skogsskövling och miljöförstöring orsakad av sojaproduktion. Om inte riskerar de aktuella företagen inte bara minskade investeringar utan även att dagens innehav säljs eftersom det innebär för stora marknadsrisker att stanna kvar.
Preemraff vill fördubbla sina växthusgasutsläpp och bli Sveriges största utsläppare. Men uthålliga Lysekilskretsen tar striden mot jätteraffinaderiet, än en gång. När de möter de välbetalda konsulterna och advokaterna i domstolen känns det som att David möter Goliat.
I den gemensamma M- och KD-budget som röstades igenom i riksdagen i höstas skars två miljarder bort ur miljöbudgeten. Nu skjuts 1,8 miljarder kronor till i den nya regeringens vårändringsbudget. En del saker återställs. Men det sker också stora förändringar.
Söndag den 26 maj går Europa till valurnorna. Här är miljöfrågorna att hålla koll på i EU-valet 2019.
Skogsstyrelsen får 150 miljoner kronor extra för att kunna betala ut ersättning till skogsägare med en stor andel registrerade nyckelbiotoper. Däremot blir det ingen fortsatt inventering av nya nyckelbiotoper. Detta är en del av vårändringsbudgeten som presenteras i sin helhet nästa vecka.
Containrar som förvaras i Östhammars skärgård innehåller annat radioaktivt material än vad som var känt när de placerades där. Containrarna ska därför flyttas men det dröjer trots att de rostar. Och trots risk för stråldos som inte bara ger cancer utan även andra direkta strålskador.
Sveriges koldioxidutsläpp från industrier ökade förra året med 445 000 ton. Orsakerna är ökad användning av fossila bränslen för el och värme och ökad produktion av diesel, cement och plast. Här är Sveriges största koldioxidutsläppare under 2018.
Budskapet att äganderätten är under attack har förts fram under några år i skogstidningar och regionala tidningar utan särskilt mycket mothugg, enligt historiker Anna Sténs vid Umeå universitet.
Sedan skogsvårdslagen infördes 1993 har ingen dömts för brott mot paragrafen som handlar om naturhänsyn. Den är skriven på ett ovanligt sätt som gör den helt tandlös, enligt Jan Darpö, professor i miljörätt.
Många tjänstemän vågar inte uttala sig i frågan om omvänd naturvårdsgallring. Skogsfrågan har blivit infekterad. Tjänstemän vittnar om en hårdnande stämning där den som för naturvårdens talan kan få sänkt lön, eller till och med riskera jobbet.
