Nej till utvidgad kalkbrytning vid Bunge

Nej till utvidgad kalkbrytning vid Bunge

Mark- och miljööverdomstolen upphäver en dom i lägre instans om SMA Minerals kalkbrott vid Stucks i Bunge. Bolaget hade tidigare fått tillstånd att tiodubbla sin kalkbrytning. Den nya domen kan bli prejudicerande för frågor om hur exploatering som påverkar Natura 2000-områden ska bedömas.

Mark- och miljööverdomstolen upphäver i ett nytt domslut den 1 september en tidigare dom från mark- och miljödomstolen som gav SMA Mineral AB rätt att tiodubbla brytningen av kalksten i Stucksbrottet vid Bunge på Norra Gotland. Den tidigare domen hade överklagats av bland annat Naturvårdsverket, Botaniska föreningen och Naturskyddsföreningen på Gotland.

Anledningen till det ändrade domslutet i högre instans är att Naturvårdsverket förra året lade ett förslag till regeringen om att utvidga Natura 2000-området Bästeträsk. Förslaget innebar att gränserna för området skulle gå alldeles intill SMA Minerals nuvarande kalkbrott. Mark- och miljööverdomstolen lät därför ärendet vila till dess att regeringen tagit beslut om det utvidgade Natura 2000-området. När det väl var klart kunde överdomstolen återuppta arbetet och nu har domen kommit.

”Med hänsyn till att det finns en inte obetydlig risk för att skada kan uppkomma på livsmiljöer som avses att skyddas inom Natura 2000-området saknas förutsättningar för att lämna tillstånd enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken. Mark-och miljödomstolens dom ska därför upphävas i den del som avser brytning inom område J–M och bolagets ansökan avslås i denna del.” Skriver domstolen i sin motivering.

Läser man vidare i domen finner man bland annat följande:

”Enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Detta gäller oavsett om verksamheten ska bedrivas inom eller utanför området. Bedömningen av om en verksamhet är tillståndspliktig ska göras med utgångspunkt från dess typiska effekter. Tröskeln för när en verksamhet är tillståndspliktig har enligt praxis satts lågt. Enligt EU-domstolen räcker det med att det är troligt att ett projekt kan påverka Natura 2000-området på ett betydande sätt.”

Bolaget ville sänka botten i dagbrottet från 18 meter över havet till havsnivån. Det riskerade att påverka grundvattennivån i omgivningen. Risk fanns att saltvatten skulle kunna tränga in i grundvattnet och skada Bästeträsk, som är reservvattentäkt för Gotland. Kalkberggrunden är porös och full av håligheter. Vattenflöden kan påverkas flera kilometer bort i berggrunden.

Länsstyrelsen på Gotland anförde till domstolen att täktverksamhet i området skulle ”leda till irreparabla skador på förtecknade naturtyper i Natura 2000-området, såsom alvar, karsthällmarker, rikkärr, trädklädda betesmarker och taiga. Naturtyperna kommer att skadas genom påverkan utanför täktområdet genom förändrade hydrogeologiska förhållanden.”

Domen kan bli prejudicerande för bedömningen av påverkan på Natura 2000-områden från verksamheter som sker utanför själva det skyddade området.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X