Annons
Bråk i regeringen stoppar nya Natura 2000-områden

Endalsbäcken i Jämtland är ett av de vattendrag som kunnat återställas med hjälp av EU-bidrag. Åsa Romson ångrar inte beslutet som lett till att flera projekt nu får vänta. FOTO: Triple Lakes/Wikimedia

Bråk i regeringen stoppar nya Natura 2000-områden

Efter att den omstridda Ojnareskogen på Gotland utsågs till Natura 2000-område i slutet av 2015 har det tagit betydligt längre tid för regeringen att fatta nya beslut.
– Jag skulle tippa att det kan ha påverkat att det nu går långsammare med andra Natura 2000-områden, säger dåvarande miljöminister Åsa Romson (MP).

EU-kommissionen har gett Sverige bakläxa för att inte ha utsett tillräckligt många Natura 2000-områden. Områdena ska täcka in olika skyddsvärda naturtyper och syftet är att få medlemsstaterna i EU att ta sitt ansvar för att skydda den biologiska mångfalden. Det är regeringen som föreslår nya Natura 2000-områden till kommissionen.

– Vi kan bekräfta att kommissionen har identifierat brister i det svenska Natura 2000-nätverket och har bett de svenska myndigheterna att åtgärda dem. Vi har pågående kontakter med svenska myndigheter om detta, säger en officiell EU-källa med insyn i processen till Sveriges Natur.

Förutom kommissionens missnöje har dröjsmålet medfört att flera naturvårdsprojekt för att skydda den biologiska mångfalden runtom i landet inte har kunnat genomföras.

Naturvårdsverket fick i uppdrag att sammanställa länsstyrelsernas förslag till nya områden och år 2015 skickades över 200 förslag på nya Natura 2000-områden till regeringen. 193 områden föreslogs också utvidgas och 360 kompletteras med arter och livsmiljöer.

I september 2015 fattade regeringen, med dåvarande miljöminister Åsa Romsson (MP) beslut att utse Ojnareskogen på Gotland till Natura 2000-område, vilket påverkade möjligheten för industrin att bryta kalk i det omstridda området.

Och efter det har det nästan tagit stopp.

Politiska stridigheter

I slutet av maj i år beslutade regeringen om fyra nya Natura 2000-områden. Totalt har regeringen fattat beslut om 23 nya Natura 2000-områden under den gångna mandatperioden och 77 har utvidgats eller kompletterats. Långt från de hundratals områden som har föreslagits.
Åsa Romson säger att det blev stridigheter inom regeringen.

– Det är ingen hemlighet att Näringsdepartementet som sitter med både skogsfrågor och mineralfrågor hade väldigt mycket frågor om metoderna.

– Att det fanns en politisk konflikt var tydligt, men att man var så dåligt insatt på Näringsdepartementet i det svenska åtagandet för ett starkare biologiskt mångfaldsskydd inom EU, förvånade mig. Sverige hade varit med och tagit fram metoderna som används.

Hon tror att striden för Ojnare har gjort det svårare att få igenom nya områden.

– Eftersom konflikten nu blev så hård mellan partierna och de här samhällsmässiga debattgravarna mellan näringsintressena och naturintressena så djupa skulle jag tippa att det kan ha påverkat att det nu går långsammare med andra Natura 2000-områden. Man har gått och varit sur på varandra i en sådan stor fråga att det är svårt att bli vänner.

– Det är möjligt att antalet hektar ny Natura 2000-mark hade varit större om vi inte hade tagit striden för Ojnare. Men det blev en symbol för det som var viktigt.

Stora konsekvenser

Men Sveriges Naturs granskning visar också att dröjsmålen har fått stora konsekvenser för det praktiska arbetet för biologisk mångfald i Sverige.

Flera länsstyrelser har skrivit till regeringen och uttryckt oro för att besluten drar ut på tiden. De har sökt EU-bidrag för olika miljövårdsprojekt. Bidragen är kopplade till att de föreslagna områdena utses till Natura 2000-områden.

Länsstyrelsen i Jämtland var en av de länsstyrelser som hört av sig.

För ett år sedan skrev Östersunds kommunalråd Karin Thomasson ett brev till regeringen:

”Länsstyrelsen i Jämtland har stött på mig angående regeringens sena beslut om Natura 2000-områden. Kort kan sägas att regeringen behöver besluta om utökning av Natura 2000-områden för att Länsstyrelsen ska komma åt att söka Life-pengar från EU. Det gäller tillflöden till vatten som redan är N2000-klassade. Det är inte bara Jämtland som är drabbat utan de flesta län. Naturvårdsverket har godkänt förslagen om utökning av N2000 och skickat vidare till regeringen, redan för två år sedan, och nu väntar man på regeringens beslut. Kommer inte det i tid så missar natur-Sverige en hel del EU-pengar till angelägna åtgärder.
Vad är det som dröjer? När kan vi vänta oss att regeringen tar beslut om detta?
Hälsningar Karin Thomasson Kommunalråd Östersund”

Vet inte varför det tagit så lång tid

Svaret från regeringen uteblev. Först den 31 maj i år månad stod det klart att de viktiga områdena fanns med på listan över det fåtal Natura 2000-områden som regeringen då fattat beslut om.

– Alla parter trodde att det skulle vara lättare och gå fortare att få igenom och vi vet inte varför det tagit så lång tid. Det har varit lite osäkerhet kring det här, säger Jens Fuchs, enhetschef för vattenheten på länsstyrelsen i Jämtland.

Totalt omfattar projektet 40 miljoner kronor i EU-bidrag och om inte områdena pekats ut som Natura 2000 av regeringen hade det kunnat bli svårt att få pengarna när projektet är slut. Som jämförelse omfattar hela budgeten för Jämtlands länsstyrelses vattenarbete 15 miljoner kronor årligen.

Jens Fuchs säger att den här typen av projekt i många fall är avgörande för att återställa den biologiska mångfalden.

– Det betyder jättemycket, det är genom de här projekten man får möjlighet att jobba storskaligt och kan jobba igenom hela vattensystem för att återskapa biologisk mångfald och många arter.

– Det möjliggör bra samverkan med dem som bor lokalt och alla aktörer, vi har haft ett samarbete med Jämtkraft som byggt tre omlöp i Billstaån. Direkt när man öppnade upp förra året simmade det upp 400 harrar fast det varit stängt i hundra år. Det är kostsamma åtgärder som vi nu kunde få till genom ett sådant här projekt.

Och behovet är stort.

– Bara i Jämtland finns det 4500 vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv och nästan 70 procent behöver åtgärder för att uppnå en god ekologisk status. Ofta handlar det om restaurering, vandringshinder och vattenkraft.

Åtgärder dröjer

Men för länsstyrelsen i Kronoberg, som också skrev till regeringen, gick det sämre. Redan i början av förra året bad de om ett besked om när beslut om deras föreslagna Natura 2000-områden kommer för att de skulle kunna söka bidrag inom Life-projektet.

Men regeringen har ännu inte fattat något beslut om två av de vattendrag Kronoberg föreslagit och länsstyrelsen har inte heller fått något svar om när beslut kommer att tas.

För Kronobergs del innebar det att de inte kunnat söka pengar för projektet och att åtgärderna dröjer.

Och miljöminister Karolina Skog har inga ytterligare besked att ge till de länsstyrelser som fortfarande väntar på beslut om deras områden.

– Regeringen har under mandatperioden beslutat om totalt 23 nya och 77 justerade Natura 2000-områden. Regeringen arbetar vidare med övriga förslag som inkommit från Länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Det är ett omfattande material och kräver mycket arbete.

Varför har det dröjt så länge att fatta beslut?

– Förslagen var mycket omfattande. Regeringen har därför valt att fatta beslut om Natura 2000-områden vid flera tillfällen.

Vad har regeringen för besked att lämna till de länsstyrelser som är oroliga över uteblivna EU-bidrag för att beslutsprocessen kring just deras Natura 2000-områden drar ut på tiden?

– Beredning pågår i Regeringskansliet om övriga förslag som inkommit från länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

Och trots att länsstyrelser berättar att de inte kunnat bedriva viktiga projekt för den biologiska mångfalden för att besluten drar ut på tiden ångrar inte Åsa Romson sitt agerande.

– Det var värt att ta striden om Ojnare. Om vi inte hade satt ned foten i principfrågan och i praktiken låtit ekonomiska intressen bestämma vilka områden som har störst behov av skydd hade det inte varit en effektiv miljövård.

Extern länk: Projektet Triple Lakes i Jämtland på Instagram

Läs mer om Natura 2000

Striden om gruvan i Billinge fortsätter
Natura 2000 i centrum för gruvkonflikter
Nej till utvidgad kalkbrytning vid Bunge
Skribent Malin Crona
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons