Klimatförändringarna slår olika hårt mot Sveriges kommuner
Storm

Extrema väder blir allt vanligare i Sverige. Kommunerna måste därför anpassa sig för att stå emot skyfall, översvämningar och värmeböljor. FOTO: Getty Images.

Klimatförändringarna slår olika hårt mot Sveriges kommuner

Översvämningar, skyfall och värmeböljor. Klimatförändringarna sätter stor press på att Sveriges kommuner börjar anpassa sig till ett nytt klimat. Men klimatutmaningarna ser olika ut för olika kommuner. Här har kommunerna börjat förbereda sig på vad som kommer att hända.

Klimatförändringarna påverkar hela Sverige. Men det är stor skillnad på hur olika kommuner berörs. I Skåne dominerar erosionsrisk, längs Göta älv utgör ras och skred de största hoten. Kustkommuner kämpar mot havsnivåhöjningar och norra Sverige går mot stora temperaturförändringar. Alla Sveriges kommuner måste anpassas inför kommande förändringar, men osäkerheten kring finansiering och ansvarsfördelning lamslår arbetet.

LÄS MER: Mindre pengar till kommunernas klimatanpassning

Det finns exempel på kommuner som tagit tag i sitt anpassningsarbete. I en idésamling som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI ges flera exempel som syftar till att sprida erfarenhet och ge idéer till alla som arbetar med klimatanpassning.

Stigande havsnivåer och översvämningar

FN:s klimatpanel IPPC har beräknat att den globala medelhavsnivån kan komma att stiga upp till en meter fram till år 2100, något som främst kommer påverka de kustnära kommunerna i Sverige. Åtgärder för att skydda bebyggda områden, infrastruktur och kommande stadsplanering måste vidtas för att kunna stå emot kommande översvämningar.

Norrköping ligger vid utloppet av Motala ström och har ett behov av att skydda sig mot stigande havsnivåer. Eftersom Norrköping växer planeras nybyggnation i flera områden som riskerar att översvämmas på längre sikt. Marknivån i dessa områden skulle behöva höjas med 2,5 meter för att klara en beräknad havnivåstigning fram till år 2100, men byggförhållandena är komplicerade. Marken består nämligen främst av lera och förorenad mark som ökar risken för skred och erosion. Vid jorderodering riskerar vattendrag att igenslammas, vilket ökar risken för översvämningar. Kommunen planerar därför att iscensätta andra lösningar för att skydda berört område, till exempel invallning av området eller förhöjda kajkanter längs Motala ström.

Göteborg har stora problem med översvämningar eftersom staden är utsatt för hårt väder. Det handlar om höga havsnivåer från Västerhavet, höga flöden i Göta älv och, liksom alla svenska städer, stora skyfall. Göteborg är en växande stad och för att minska risken för skador arbetar kommunen med att klimatanpassa utformningen av nya bostäder samtidigt som man försöker åtgärda upphovet till översvämningarna rent konkret. Exempelvis planerar Göteborgs stad att bygga älvkantsskydd, murar, som ska stå emot stigande vattennivåer. Nyligen bildades en projektgrupp som ska realisera älvkantskyddet till år 2040.

Göteborg, och Göta älv som syns i förgrunden, är utsatt för hårt väder och stigande havsnivåer som ökar risken för översvämning. FOTO: Getty Images

Stockholm. Mälarens stigande vattennivå beror huvudsakligen på tillrinning från omkringliggande vattendrag och en begränsad avtappningskapacitet. För att undvika att Mälarens stränder översvämmas måste avtappningen öka vid tillfällen då det är nödvändigt, exempelvis vid kraftig nederbörd. Genom ombyggnaden av Slussen i Stockholm, som förväntas vara i drift 2023, och en ny reglering av Mälaren blir det möjligt att tappa mer än dubbelt så mycket vatten från Mälaren till Saltsjön jämfört med idag. Avtappningskapaciteten ökas från ca 800 kbm/s till cirka 2000 kbm/s, vilket kommer minska översvämningsrisken drastiskt.

I Arvika anläggs en skyddsvall i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden för att minska risken för översvämning. Arbetet med skyddsvallen är en respons på översvämningen år 2000 vars direkta samhällsekonomiska kostnader beräknades till drygt 300 miljoner kronor. Kostnaderna för byggnationen uppgår till cirka 100 miljoner kronor.

Kraftigare skyfall

I ett förändrat klimat kan skyfallen bli vanligare och mer intensiva. Vid hårdgjorda ytor, till exempel asfalt, och lågt belägna platser kan det finnas risk för översvämning. Detta kan ge biverkningar på viktiga funktioner och strukturer i samhället. Dessutom kan det innebära stora kostnader för kommunerna som inte är förberedda.

I Karlstad har man nyligen byggt en så kallad skyfallsväg som leder bort vatten vid skyfall för att förhindra att närområdet blir översvämmat. Gatan är utformad så att vatten som det inte finns kapacitet för i dagvattenledningarna och som samlas på gatan avleds ut i Klarälven istället. Projektet hade en slutkostnad på drygt 20 miljoner kronor.

Göteborg. Vattenprover från råvattnet i Lackarebäcks reningsverk i Göteborghar påvisat en hög halt bakterier, virus och parasiter till följd av stigande temperaturer och ökande nederbördsmängder. Genom en investering på 600 miljoner kronor har Lackarebäcks vattenverk fått Nordens största ultrafilteranläggning vilket säkrat vattenkvaliteten med 99,9 procent lång tid framöver.

Värmeböljor

Årsmedeltemperaturen i Sverige kommer öka i takt med att världen blir varmare. Längre och kraftigare torkperioder kommer drabba hela Sverige. Det kommer leda till sämre skörd och att djur och växtliv hotas då många vattendrag torkar ut. Dessutom väntar ökad brandrisk då markerna blir torrare. Forskning visar även att dödligheten ökar med runt tio procent om temperaturen når 27 grader tre dygn i rad. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har därför tagit fram exempel på hur kommuner kan förbereda sig inför kommande värmeböljor.

Kristianstad kommun inventerades lägenheter på grupp-och äldreboenden med målet att upptäcka höga temperaturer. Ungefär 1200 termometrar lästes av två gånger dagligen under en mycket varm vecka. Åtgärden för de rum eller lägenheter som ansågs för varma blev portabla luftkonditioneringsapparater och nya ventilationshål i väggarna.

I Botkyrka kommun har man kartlagt sårbara grupper och infört särskilda byggnadskrav på äldreboenden och förskolor. Dessutom har en extrainsatt arbetsgrupp tagit fram särskilda checklistor som vårdpersonal ska följa vid värmeböljor.

Årsmedeltemperaturen i Sverige ökar. Grafiken visa förändringarna från 1971-2000 (vänster) till 2071-2100 (höger). FOTO: SMHI

Vill du läsa mer om hur kommuner klimatanpassar? Här hittar du klimatanpassningsportalen. 

Läs mer om klimatanpassning

Mindre pengar till kommunernas klimatanpassning
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter