Jord- och skogsbruk påverkar klimatförändringarna mer än man trott
Fåror i jordbruksmark.

Jord- och skogsbruk påverkar klimatförändringarna mer än man trott

Jordens förmåga att binda koldioxid är större än man tidigare känt till. Detta innebär att jord- och skogsbruksmark kan vara stora källor till utsläpp av koldioxid. Men sköts marken rätt, kan den istället kompensera för klimatförändringarna enligt forskarna bakom rapporten.

Forskare har sammanställt nya globala kartor över mängden kol i våra jordar. Rapporten visar att mänsklig aktivitet utarmar kolreserverna i världen över.

– Om vi kan påverka markanvändningen så finns en enorm potential, säger Gustaf Hugelius, forskare vid Stockholms Universitet.

Mänskligheten påverkar mer än två tredjedelar av det markbundna kolet avslöjar en internationell forskargrupp i två nya rapporter. För första gången har globala databaser över markbundet kol och information om mänsklig markanvändning kombinerats. Sveriges Natur har tittat närmare på rapporterna och intervjuat en av författarna.

– Vi har extremt mycket kol i marken, planeten har gjort oss en tjänst i att binda ned det ur atmosfären, säger Gustaf Hugelius, forskare vid Stockholms Universitet.

Mänsklig aktivitet gör att kol avges från jordarna

Detta är alltså första gången någonsin som så pass omfattande kartor över kolet i världens jordar har skapats.

Den översta metern jord innehåller globalt sett två gånger mer koldioxid än hela atmosfären. Men detta jordskikt är även det som brukas hårdast genom bland annat plöjning, bete, skogsbruk och dränering. Mänsklig aktivitet och jordbruksverksamhet gör att kol avges från jordarna snabbare än det tas upp från atmosfären.

Men också indirekt påverkar mänskligheten reserverna av jordbundet kol genom klimatförändringarna. Permafrost, torvmark och vattendränkta jordar tinar i rask takt och den upptinade marken släpper ifrån sig kol till atmosfären.

– Det som överraskade oss är att det mesta permafrostkolet var bundet i boreala barrskogar i taigan, och inte i tundran, berättar Gustaf Hugelius.

Åtta procent av världens kolreserver har förlorats

Enligt nya beräkningar antas drygt 133 miljarder ton kol, åtta procent av världens kolreserver, ha förlorats från de övre två metrarna jord de senaste 10 000 åren. Detta kallar forskarna för vår kolskuld.

Den största förlusten av markbundet kol sker vid omvandling av naturskog och grässlätter till årliga grödor. Globalt sett har naturliga jordar efter omvandling till jordbruk förlorat mer än två femtedelar av sitt övre kollager.

Närvaron av rötter i jord ökar det markbundna kolet med upp till fem gånger. Författarna rekommenderar flera strategier som kan användas av bönder för att minska sin klimatpåverkan. Dels vill de se en övergång till fleråriga växter som har större rotsystem istället för ettåriga. Dessutom bör man upphöra med två jordbrukstekniker som förstör de viktiga rotsystemen. Plöjning inom jordbruk och skogsbrukets markberedning. På detta sätt ökar markens förmåga att hålla vatten, erosion minskar och mycket mer kol binds i jorden.

– I det mest positiva scenariot skulle det binda väldigt mycket kol, till och med mer än vad permafrosten och mänsklig markanvändning frisläpper idag. På intensivt brukade jordbruksmarker som i Nordamerika, västra euroasien Indien och Kina har vi störst chans att få stora resultat, säger Gustaf.

Ekologisk kompost ger positiva effekter

I USA, Kalifornien, har även komposten fått en ny ställning i kampen mot klimatförändringarna. Tio år efter att ett tunt lager ekologisk kompost använts på jordbruksmark, syns fortfarande positiva effekter ned till en meters djup. Metoden har blivit godkänd för handel med kolrätter och utsläppskompensering då det markbundna kolet anses öka.

– Om vi kan påverka markanvändningen finns en enorm potential. Det går med realistiska medel att ändra folks relation till markanvändning vilket kan ge positiv påverkan på det markbundna kolet, säger Gustaf.

Att förändra världens jord- och skogsbruksvanor är ett enormt projekt. Men Gustaf Hugelius hoppas att de länder där det finns både politisk kraft och vilja att driva genom förändringar, har störst chans att påbörja förändringen av planetens jordar.

– Det handlar mycket om att ändra vanor, då ser många inblandade både en ekonomisk och miljömässig vinst med att göra det. I Sverige har vi alla förutsättningar för att testa idéerna storskaligt och visa att kostnaderna inte blir så stora, men även finna nya lösningar. Vi kan potentiellt ha en ledande roll, avslutar Gustaf Hugelius.

Känner du till fler lösningar för ett klimatanpassat jordbruk? Diskutera mer på Sveriges Naturs Facebooksida!

Läs mer om:

Jord- och skogsbruk påverkar klimatförändringarna mer än man trott
Bekämpningsmedel kan ge skador på foster
Besprutning kan vara helt onödig
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons