Indraget stöd till sol- och vindkraft betalar för kärnkraft och kol i USA

Delstaten Ohios representanthus röstade den 29 maj igenom ett årligt stöd på 300 miljoner dollar, motsvarande 2 859 miljoner kronor, för att hålla igång två nedläggningshotade kärnkraftsreaktorer och två kolkraftverk. Ohio styrs av republikanerna, som vann omröstningen med 53-43. Enligt sajten Politico hade Vita huset tryckt på flera lagstiftare att rösta för subventionerna med argument som att republikanerna inte kan vinna valen 2020 om jobb går förlorade.

Förslaget går nu vidare till delstatens senat, som har stor republikansk majoritet.

Enligt Sierra Club, som motsvarar Naturskyddsföreningen, kommer lagen att totalt kosta elkonsumenterna 2,5 miljarder dollar, motsvarande 23,8 miljarder kronor, under kommande år. Pengarna tas från stöd till förnybar energi och energieffektivisering och en höjning av eltaxan.

LÄS MER: Bakslag för kärnkraften över hela världen

Konflikt mellan kärnkraft och förnybart

Reaktorerna Perry och Davis-Besse har varit i drift sedan 1986 respektive 1977.

Konflikten mellan kärnkraft och förnybart underströks veckan innan omröstningen då  Dennis Schreiner, en ”gräsrotsaktivist”, vittnade inför  Ohios representanthus’ energiutskott. Han vände sig mot hur vindkraften skulle förstöra landskapsbilden och anklagade vind- och solkraftsindustrin för lömska metoder. Att han att han sedan många år är konsult åt energibolaget First Energy, som driver kärnkraftsreaktorerna, framgick varken av det skriftliga eller muntliga vittnesmålet.

Miljörörelsen fick i sista stund en oväntad allierad i den mäktiga olje- och gaslobbyn American Petroleum Institute, som hävdade att energibolaget First Energy som driver de båda reaktorerna ”avsiktligt vilselett” allmänhet och politiker, att bolaget inte behövde några pengar till sin kärnkraft och att kolkraften lätt skulle kunnat ersättas av naturgas och förnybar energi.

Det hjälpte alltså inte denna gång.

Flera delstater subventionerar kol och kärnkraft

President Trump och republikanerna har tagit ställning för kol och kärnkraft även nationellt och flera andra delstater har infört subventioner.

Den politiken lyckas ändå inte särskilt bra. Kolkraftverk stängs i snabb takt.

En kärnkraftsreaktor, Pilgrim i Massachusetts, stängdes den 31 maj. Senare i år stängs också Three Mile Island 1 i Harrisburg, tvilling till en reaktor som drabbades av härdsmälta 1979. Den olyckan var skälet till folkomröstningen om kärnkraft i Sverige och är för många fortfarande känd från Tage Danielssons sannolikhetsmonolog. När den stängs återstår 96 reaktorer av som mest 109. Flera står på tur för stängning 2020 och 2021.

Detta speglas i den amerikanska energimyndighetens senaste korttidsprognos.

Kolkraften minskar

Enligt den minskar kolkraften med 26 procent under Trumps mandatperiod, alltså från 2016 till 2020.

Kärnkraften minskar, också med knappt 3 procent under den perioden. Gaskraften ökar men inte lika mycket som kolkraften minskar och inte heller lika mycket som vind och sol.

Vindkraften ökar med 57 procent och solkraften med 151 procent.

Det mesta av prognosen har redan hänt eller är beslutat, till exempel beslut om nedläggning av kolkraftverk, kärnkraftverk eller pågående utbyggnad av sol och vind.

I tabellen nedan kan man se hur  några av de viktigaste energikällorna för el utvecklas. Det är omräknat i terawattimmar, TWh.

Elproduktion i USA, i TWh, faktisk och EIA:s prognos

                        2016    2020

kolkraft            1236      917

kärnkraft            803      783

gaskraft           1375    1545

vindkraft            226      356

solkraft                36        91

total elprod      4065    4097

Som jämförelse har Sverige en elproduktion på ca 150 TWh per år.

LÄS MER: Kärnkraftsutbyggnad fördröjer klimatomställning