De släppte ut mest koldioxid 2019

En stor del av de svenska koldioxidutsläppen – ungefär hälften — ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Det är kraft, värme och stora industrier. Den delen minskade 2019 enligt ny statistik från Naturvårdsverket och uppgick till 18,8 miljoner ton. Det kan jämföras med att all vägtrafik i Sverige släpper ut ungefär 15 miljoner ton.

Minskningen är särskilt stor inom kraft och värme. Hela sektorn minskade med elva procent.

Dyrare att släppa ut koldioxid

En orsak är att EU stramat upp handeln med utsläppsrätter så att det under andra halvan av 2018 blev mycket dyrare att släppa ut ett ton koldioxid. Priset gick från 50 till 250 kronor per ton genom regeländringar som bland annat Sverige varit pådrivande för.

I de svenska klimatmålen för 2020 och 2030 ingår inte verksamheter som omfattas av utsläppshandeln, för de partier som stod bakom den klimatpolitiska överenskommelsen utgick från att detta skulle styras av EU, inte av svensk politik.

Men klimatmålet 2045 om netto noll utsläpp, med vissa undantag, omfattar alla utsläpp, även de som omfattas av utsläppshandeln.

Diskussionen om Preems tjockoljeraffinaderi har visat Sveriges möjlighet att klara långsiktiga mål påverkas av beslut idag. Det påpekades av det klimatpolitiska rådet i april 2019. Regeringen har beslutat att själv pröva om Preems utbyggnad är förenlig med klimatlagen.

Den 1 augusti 2019 infördes infördes också koldioxidskatt på fossil kraftvärme. Den gjorde det omedelbart dyrare att elda kol, gas, olja och torv för el och värme.

Vindkraft ökar

En faktor som också missgynnat fossil el är att förnybar el, särskilt vindkraft växt snabbt i Sverige och alla länder runt oss. Elförbrukningen har inte ökat, så vindkraften tränger undan fossil kraft.

Det finns ännu ingen statistik för vilka bränslen som använts 2019, men i Naturvårdsverkets statistik till och med 2018 kan man se att användningen av dessa fossila bränslen minskat kraftigt under många år.

Det som å andra sidan ökat under lång tid är avfallsförbränningen. Den del av avfallet som består av potatisskal, kaffesump och liknande är biobränslen som per definition inte ger koldioxidutsläpp. En del, till exempel glasskärvor, brinner inte alls och ger inte heller koldioxidutsläpp. Men en del är plast och den tillverkas av fossila bränslen. Avfallsförbränning för el och värme har ökat i många år och gav 2018 2,6 miljoner ton i utsläpp – betydligt mer än kol, olja, gas och torv, som tillsammans  står för 2,2 miljoner ton. Om avfallsförbränningen vore en enda anläggning skulle den vara Sveriges näst största koldioxidutsläppare, efter SSAB.

Får betalt för att elda sopor

Skälet till att avfallsförbränningen ökat är enkelt. Medan kol, olja, gas, torv och biobränslen kostar pengar, så får den som eldar avfall betalt för att elda upp dem. Vi använder alltmer plast och det mesta av den plasten eldas upp. Kapaciteten för avfallsförbränning har ökat så mycket att många anläggningar importerar sopor.

Miljörörelsen har i många år varnat för att den ökande avfallsförbränningen både hotar klimatmål och mål för materialåtervinning. Det är mycket billigare att elda upp plasten än att återvinna den.

Riksdagen har därför beslutat om en skatt på 125 kronor per ton eldat avfall, som fasas in från 1 april 2020.

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2016
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2017
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2018

Sveriges största koldioxidutsläppare 2019:

1. SSAB släppte ut 5,5 miljoner ton koldioxid förra året från kol och koks i masugnarna i Luleå och Oxelösund. Det är ca 14 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.

Utsläppen ökade 2019 med nästan 600 000 ton.

– Det beror helt och hållet på ökad produktion i Sverige och minskad produktion i Finland. De sammanlagda utsläppen minskade med 167 000 ton, säger presschef Mia Widell.

På sikt finns planer att ersätta kol med vätgas i Sverige och Finland, något Sveriges Natur tidigare rapporterat om. En pilotanläggning byggs nu i Luleå. I Oxelösund ska masugnen ersättas med elektrisk smältning av skrot senast 2026. Så SSAB har en plan.

2. Cementa, del av koncernen Heidelberg Cement, dominerar den svenska cementmarknaden. Utsläppen minskade 2019, men företaget vill inte berätta vad det beror på och det är oklart om det är en trend.
   – Vi avböjer att kommentera och bli citerade i Sveriges Natur, säger Cementas hållbarhetschef Karin Comstedt Webb till Sveriges Natur.
   Cementa stängde 2019 sin fabrik i Degerhamn på Öland. Koldioxid uppstår dels från de bränslen som ger värme till kalkugnarna, dels från själva kalkstenen. Cementen används som bindemedel för att klistra ihop stenar och sand till betong. Cementa har inga planer på att sluta använda kalksten, men talar om värma kalken med el istället för bränslen. Huvudstrategin för att minska koldioxidutsläppen är koldioxidlagring, där det finns många frågetecken. De har börjat marknadsföra cement med 20 procent andra bindemedel och 20 procent mindre koldioxidutsläpp.

Cementindustrin i EU betalar inte alls för sin koldioxidutsläpp, för den har lobbat till sig gratis tilldelning i utsläppshandeln. Det motiveras av risken att europeisk cementindustri annars skulle konkurreras ut av smutsigare produktion utanför EU. Det är osäkert om den risken verkligen finns, för cement fraktas oftast inte så långt.

3. Oljeraffineringsföretaget Preem, som ägs av saudiern Mohammed Al-Amoudi, minskade utsläppen 2019 med 384 000 ton.
   – Den stora anledningen är ett planerat storstopp vart 6:e år, vilket inföll hösten 2019 Det ger lägre produktion och därmed lägre utsläpp, säger presschef Dani Backteg.
   Även bortsett från det varierar utsläppen från år till år beroende på fördelningen av produkter.
   – Men det går inte entydigt åt ena eller andra hållet, säger Backteg.Preem planerar för att bygga en hårt kritiserad tjockoljeavsvavlingsanläggning som skulle fördubbla koldioxidutsläppen. Preem producerar nu vätgas från fossila bränslen, och det är där den mesta kommande ökningen också kommer. Preem producerar även biodrivmedel.
   LÄS MER: Preemraffs utbyggnad dröjer – domstolsförhandlingarna klara
4. LKAB utvinner järnmalm och förädlar den till pellets. De har liksom SSAB planer på att ersätta kol med vätgas som produceras med förnybar el.
5. Boreralis, ägs av arabiska emirat, producerar kemikalier för plast med mera, från fossilgas.
6. Kalkindustrin, med bland annat företaget Nordkalk har stora klimatutsläpp från kalkbränning på samma sätt som cementindustrin. Kalk används i bland annat stål- och pappersindustrin. Kalkbrytningen är kontroversiell, och industrin har ingen plan för att ersätta den.
7. Stockholm Exergi i Stockholm producerar värme och el från kol, avfall och biobränslen. Ägare är till hälften Stockholm Stad, hälften Fortum som till största delen ägs av finska staten. Det koleldade Värtaverket KVV6 har i många år varit en av landets största punktkällor för koldioxid, men under 2019 har företaget meddelat att koleldningen upphör under våren 2020. Den minskade kraftigt redan 2019, bland annat med hänvisning till kraftvärmeskatten.LÄS MER: Stockholm Exergi skryter om minusutsläpp – som inte finns

De stora utsläppen från avfallseldning fortsätter. Företaget talar om koldioxidlagring, som inte finns.

8. ST1, som tidigare hette Shell,är ett oljeraffinaderi i Göteborg som även producerar biodrivmedel och bygger ett nytt bioraffinaderi, som ska vara i drift 2022, enligt VD Bo Erik Svensson. De minskade utsläppen 2019 beror på ett långt stopp för underhåll, som man har vart fjärde år.
9. Vattenfall Uppsala ägs av svenska staten. De minskade sina utsläpp med nästan 100000 ton 2019. Den sista torven eldades våren 2019, och ersattes av träpellets, och en del olja har också ersatts av bioolja enligt anläggningschefJohan Siilakka.
10. Tekniska verken Linköping. Kommunägt bolag som bland de sista i landet slutade elda kol 2019. Eldar avfall och hävdar att detta globalt minskar de globala koldioxidutsläppen med 860000 ton om året.
11. Boliden Rönnskärsverken. Smältverk för koppar, zink bly, silver, guld. Återvinning av elektronik.
12. Sysav ägs av 14 skånska kommuner. Eldar eget och importerat avfall, bland annat från Storbritannien. En förklaring till ökningen 2019 kan vara minskad produktion av värme från Eon Heleneholm, se nedan.
13. Mälarenergi. En av de värsta miljöbovarna har äntligen slutat elda kol, men har nu avfall som bränsle.
14. SSAB Borlänge. Stålproduktion från skrot använder mest el, men även en del bränslen.
15. Eon Värme Händelöverket Norrköping. El och värme från avfall och även biobränslen.
16. Göteborg energi. Mesta utsläppen från det kontroversiella naturgaseldade Ryaverket som Göteborg energi tog i drift 2004, 16 år efter att Sveriges riksdag tog sitt första koldioxidmål. Minskningen beror till viss del på den kraftvärmeskatt som infördes 1 augusti. Göteborg Energi skriver i sin årsredvisning för 2019: ”Förutom att skatten påverkar oss ekonomiskt så innebär den också att den lokala elproduktionen i Göteborg minskar eftersom vi väljer att köra andra anläggningar än vårt kraftvärmeverk i Rya där vi gör både värme och el.”

Göteborgs fossilkraft har alltså ersatts av vindkraft, precis som regering och riksdag haft för avsikt, för det är vindkraften som ökat, i Sverige och omgivande länder.

17. Renova Avfall, Göteborg. Ägs av tio kommuner. Eldar eget och importerat avfall, bland annat från Storbritannien.
18. Vargön Alloys. Turkistk ägt företag som tillverkar ferrokrom, som används för att producera rostfritt stål och andra legeringar. Koldioxiden mest från koks som reducerar metalloxider till metall. Ger fjärrvärme till Vänersborg.
19. Höganäs. Producerar järnpulver av malm som reduceras med koks och fossilgas, även viss mängd biogas.
20. Eon Värme Heleneholm eldat med fossilgas. Hör egentligen inte hemma på årets topp 20, men minskade utsläppen till nästan hälften under 2019. Förklaringen är kraftvärmeskatten som infördes 1 augusti 2019 och som fick anläggningen att stänga och Eon att hota med elbrist i Skåne. Om värmen från Heleneholm ersatts med ökad avfallseldning i Sysav så har koldioxidutsläppen från de båda anläggningarna minskat.

Sveriges 20 största utsläppare av koldioxid:

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2016
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2017
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2018