De mest omtalade studierna 2017

Blekta koraller vid Heron Island på Stora Barriärrevet utanför Australien. Foto: XL Catlin Seaview Surwey.

De mest omtalade studierna 2017

En nyhet om läget för korallreven toppade listan över de mest omtalade vetenskapliga artiklarna förra året.

Carbon Brief, en webbsida för klimatjournalistik, har nyligen sammanställt en lista över de i media mest delade och omtalade vetenskapliga artiklarna under förra året.

  1. I den mest citerade studien presenterar en australiensk institution för korallforskning mätningar från Stora Barriärrevet. Mätningarna är gjorda vid de största världsomfattande korallblekningarna i dokumenterad tid, närmare bestämt 1998, 2002 och 2016. Graden av blekning visade sig till största del bero på hur varmt året hade varit och på inte lokal förvaltning, som man tidigare trott. Skadorna blev därför varje värre vid varje tillfälle. Påfrestningarna hade rubbat symbiosen mellan koraller och alger och skadat nästan samtliga av de 2 900 reven. Tidigare studier har föreslagit att korallerna skulle kunna anpassa sig till den påfrestning som blekningen innebär, men 2016 års allvarliga blekning drabbade enligt studien korallerna helt oberoende av deras tidigare erfarenheter.
  2. Den amerikanska vetenskapsakademiens studie av 27 600 ryggradsdjur bekräftade att vi, såsom forskare länge befarat, befinner oss i den sjätte stora perioden av biologiskt massutdöende vad gäller såväl artrikedomen som beståndens antal och deras storlek. Anledningarna fastställs som förlust av livsmiljöer, överexploatering, invasiva konkurrerande arter, föroreningar, förgiftning och klimatrubbning. Inte ens de vanligaste arter, med för människor och samhällen oumbärliga ekosystem, går säkra.
  3. Tredje platsen på listan intas av en undersökning från Hawaiis universitet, där forskare har granskat historiska värmeböljors dokumenterade följder och därigenom fastställt förutsättningarna för hetta som överskrider kroppens termoregleringsförmåga. Idag är omkring 30 procent av världsbefolkningen minst tjugo dagar om året utsatt för sådana temperatur- och luftfuktighetsförhållanden, med ökad risk för dödlighet som följd. Om utsläppen fortsätter att stiga i nuvarande takt kommer tre av fyra personer på jorden år 2100 att leva under sådana förhållanden.
  4. Denna studie från Kaliforniens universitet utgår från de ekonomiska följderna av senare års extrema väderfenomen i USA för att uppskatta framtidens samhälleliga kostnad för en ökad klimatrubbning. Varje gradhöjning av den globala medeltemperaturen antas kräva 1,2 procent av bruttonationalprodukten. De sydliga delarna av landet är särskilt drabbade – vid oförändrade utsläpp kommer den fattigaste tredjedelen av USA:s kommuner mot slutet av århundradet förlora mellan 2 och 20 procent av sin inkomst. Däremot kan förändringarna ha positiv inverkan på produktionstillväxten i de nordostliga och nordvästliga rika delarna. Detta skulle innebära en de redan existerande klyftorna mellan regionerna ökar.
  5. För listans sista studie står Exeters universitet i England. Undersökningen omfattar 150 år av mätningar av mossbanker och mikroorganismer på antarktiska halvön. Dessa erbjuder så kallade klimat-proxies – fysiska spår av klimatologiska förhållanden – vilka både dokumenterar nuvarande förändringar och sätter dem i ett historiskt sammanhang. De senaste 50 åren har den biologiska aktiviteten på halvön ökat avsevärt till följd av global uppvärmning. Då den fortskrider och förutsättningarna ytterligare förbättras kommer ekosystemen undergå mycket snabba förändringar, vilket medför en snar grönläggning av det antarktiska landskapet.
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter