Annons
Covid-19 minskade koldioxidutsläppen med 17 procent

Trots att hela länder och samhällen stängts ner är koldioxidutsläppen nu bara nere i den nivå som krävs för att nå klimatmålen. FOTO: Getty Images

Covid-19 minskade koldioxidutsläppen med 17 procent

Världens koldioxidutsläpp minskade med 17 procent under de första dagarna i april. För hela året kan de minska med omkring sju procent. Ungefär den minskningen krävs för att nå internationella klimatavtal, men vägen dit är inte nedstängning enligt forskarna bakom en ny studie.

Den första vetenskapligt granskade artikeln om utsläppsminskningar i pandemins spår publiceras i dag i Nature Climate Change. Bakom den står en internationell grupp av forskare som ingår i forskarnätverket Future Earth.

− När vi gör stora restriktioner så får vi väldigt stora omedelbara effekter. Om alla länder hade haft sina strängaste restriktioner samma dag så hade vi minskat utsläppen med en fjärdedel, säger Erik Pihl som är klimatanalytiker på Future Earth.

De dagar då nedstängningen var som störst globalt minskade utsläppen med omkring 17 procent, men om en del av restriktionerna ligger kvar hela året kan vi hamna omkring sju procents utsläppsminskning under 2020, räknar artikelförfattarna med. I så fall är vi i nivå med den minskning som behövs varje år för att nå klimatmålen i Parisavtalet.

LÄS MER: Fossil energi först att fasas ut i coronakrisen

De dagliga utsläppen av koldioxid har fallit kraftigt under våren visar en studie publicerad i Nature Climate Change.

I fas med utsläppsmålen

– Kanske kan detta skapa en uppgivenhet – vi har vidtagit extrema åtgärder och allt vi vinner är ett år när vi ligger i fas med utsläppsmålen. Men här måste vi komma ihåg att den här nedstängningen hade inget med klimat att göra. Många av åtgärderna är raka motsatsen till vad man vill göra i en klimatomställning, säger Erik Pihl.

− Att gå på restaurang, träffa sina vänner, gå på teater och så vidare, det är väldigt klimatvänliga aktiviteter.

De flesta klimatåtgärder är betydligt mindre kännbara i vardagen, som att ställa om de stora energisystemen. Dessutom måste det göras successivt.

− Tanken har aldrig varit att stänga ner samhället över en natt.

Enligt Erik Pihl finns många lågt hängande frukter att plocka när det gäller utsläppsminskningar. Han nämner till exempel matsvinn och gasläckor. Att söka upp och täppa till läckor i fossilgasindustrin skulle ge minskningar som motsvarar många gånger Sveriges utsläpp, men branschen ser det inte som lönsamt ännu.

Bygga ut cykelbanor

Han nämner också att det finns många omställningsåtgärder som är positiva ur hälso- och trivselsynpunkt, som exempelvis att bygga ut cykelbanor.

Forskarna bakom studien är noga med att påpeka att corona-krisen ska ses som den mänskliga tragedi den är och att eventuella direkta positiva effekter för klimatet är begränsade. Åtgärderna för att hantera en pandemi är annorlunda än de för klimatkrisen, men det finns en del lärdomar att dra.

En sådan lärdom är att man nu har mätt koldioxidutsläppen dag för dag globalt, vilket aldrig har gjorts tidigare. Sådana siffror brukar ta månader och år att få fram.

− Med hjälp av metoder som vi utvecklat här kan vi kanske gå över till mer regelbundna uppdateringar av koldioxidutsläpp i realtid, vilket man idag kan med BNP och viktiga råvaror som olja, säger Robbie Andrew på Center for International Climate Research i Oslo, i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Lägre energiförbrukning i coronasmittans spår

Skruvat åt kranen

Erik Pihl, klimatanalytiker på forskarnätverket Future Earth.

Minskningen på grund av pandemin gör förstås inte att mängden koldioxid minskar totalt sett. Om man ser all koldioxid i atmosfären som vattnet i ett badkar så har vi skruvat åt kranen lite, men det blir fortfarande mer vatten i badkaret, förklarar Erik Pihl.

För Sveriges del minskar utsläppen ungefär lika mycket som andra länder fast vi inte har stängt ner samhället lika kraftigt. Förklaringen till det är att pandemin framför allt har påverkat resandet och i Sverige står transporter för en relativt stor del av utsläppen, enligt Erik Pihl.

− Eftersom vi har ganska låga utsläpp från vår elproduktion så blir resorna en större del av våra totala utsläpp jämfört med många andra länder.

Tiotusenkronorsfrågan är huruvida våra koldioxidutsläpp kommer att återgå till det normala när krisen är över.

− Coronakrisen är en tragedi men den ger oss en möjlighet att tänka om kring hur vi prioriterar, våra vanor och vad som är möjligt att göra om vi verkligen ser något som en kris. De beslut vi tar just nu om vilka företag som räddas, var stimulansåtgärder sätts in, hur vi ska pendla i framtiden, avgör hur vi klarar klimathotet, säger Erik Pihl.

Länk till studien: https://www.nature.com/articles/s41558-020-0797-x

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X