Annons
Bråk om höjda miljökrav i EU:s jordbruksstöd

Det stormar kring förslagen kring EU:s nya jordbruksstöd. Stödet till jordbruket står för en stor andel av EU:s totala budget. FOTO: Getty Images

Bråk om höjda miljökrav i EU:s jordbruksstöd

Samtidigt som larmrapporter kräver att bland annat jordbrukspolitiken ställs om, möter förslaget att höja miljöribban för att lantbrukare ska få EU-stöd starkt motstånd från både bransch och flera medlemsländer.

Beskedet från det internationella forskningssamarbetet IPBES är tydligt. Sättet som vi nyttjar ekosystemen behöver förändras radikalt för att begränsa förlusterna av den biologiska mångfalden.

LÄS MER: ”Ingen kan längre hävda att vi inte vet vad som händer” 

Men hur ska det gå till? I EU:s jordbrukspolitik har frågan blivit högaktuell i samband med att nya riktlinjer ska komma på plats för stödpolitiken de kommande sju åren.

Rejält motstånd

Den lanserade planen för hur jordbrukssektorn – som både kan bidra positiv och negativt i det biologiska mångfaldsarbetet –  ska stimuleras till större miljöinsatser har nämligen stött på rejält motstånd.

Tanken från EU-kommissionen är att alla stöd –  även lejonparten produktionsstöd som nu delas ut främst för att säkra livsmedelsförsörjningen – framöver bara ska delas ut om olika miljövillkor också efterlevs. Bland annat kan lantbrukare välja att ”rotera grödor” eller ”bevarar våtmarker”.

Därmed skulle hela jordbrukspolitiken tydligare arbeta mot de miljömål som förts in i politiken under senare år, argumenterar förespråkarna.

EU:s budget föreslås minska

Men samtidigt föreslås budgeten minska. Detta bland annat till följd av att EU:s budget skärs ner om Storbritannien lämnar unionen. Sammantaget har budet blivit ett rött skynke för delar av branschen.

”Det är inte ok att höja grundkraven samtidigt som budgeten föreslås minska. Det hotar många av våra medlemmars överlevnad.” argumenterar EU:s samlade jordbruksintresse Copa Cogeca.

Samtidigt argumenterar den andra sidan, där bland annat många miljöorganisationer återfinns, att nuvarande stöd generellt snarast motverkar insatserna för att exempelvis säkerställa den biologiska mångfalden. De välkomnar därför mer gemensamma krav.

Nu pågår ett intensivt politiskt påverkansarbete inför när medlemsländernas ministrar planeras sätta ner foten kring hur de ser på kommissionens förslag den 18 juni.

Liknar tidigare kritiserat stöd

Sofia Björnsson, som följer förhandlingarna kring miljöfrågorna i den gemensamma jordbrukspolitiken för Lantbrukarnas riksförbund LRF, menar att motståndet till den föreslagna vägen har flera förklaringar.
– Visst, alla vet att vi behöver förändras, men frågan är om dessa generella krav verkligen kommer att ge den miljönytta som de vill uppnå.

De generellt höjda villkor som föreslås liknar ett av både miljöorganisationer och lantbrukare kritiserat regelverk i dagens politik, det så kallade förgröningsstödet. Syftet med stödet var bland annat att börja föra in krav på alla lantbrukare ska vidta vissa miljöåtgärder, exempelvis en variation av odlade grödor, för att kunna få mer generella gårdsstöd. Men i praktiken visade det sig ha mycket svag miljönytta eftersom det inte ledde till förändringar i verkligheten. Samtidigt upplevdes stödet som byråkratiskt svårt att redovisa och följa upp för lantbrukare och myndigheter, och i slutändan blev reglerna mest en symbol för ”pekpinnar” från Bryssel.

Nu oroar sig därför lantbruksorganisationerna för att problemen från ”förgröningsstödet” ska upprepas de kommande åren.

– Det är som när du var liten och tänkte ”Idag ska jag städa mitt rum”. Men så säger mamma ”Ska du inte städa ditt rum idag?” Det blir inte roligt längre. När det blir ytterligare krav och det inte är på eget initiativ, så upplevs det mer betungande än om man själv tar initiativet. Många upplever att kraven blir så betungande att det blir för mycket, säger Sofia Björnsson.

Huruvida de generellt höjda villkoren för att få stöd överlever de kommande förhandlingarna är oklart.
– Att få kommissionen att backa tror vi inte kommer att hända. Utan nu handlar det snarare om att se till villkoren blir genomförbara för svenska lantbrukare, och att det inte blir helt orimliga villkor, säger Sofia Björnsson och fortsätter:
– Det behövs bland annat regionalt hänsynstagande. För det är inte samma miljöåtgärder som behövs för en lantbrukare på Cypern, som för en i norra Sverige.

LÄS MER: Din miljöguide till EU-valet 2019

Läs mer om jordbruk

Så vill EU stoppa framtida bråk om bekämpningsmedel
Odling av biobränsle hotar biologisk mångfald
Ökad gödsling av åker och skog kan minska tillväxt
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter