Annons
”Blodig miljöförstörare” från Colombia på väg till Sverige

”Blodig miljöförstörare” från Colombia på väg till Sverige

Bensinmackskedjan St1 vill sälja biodiesel gjord på colombiansk palmolja i Sverige. De presenterar biodieseln som ett miljövänligt alternativ som kraftigt sänker växthuseffekten. I Colombia kallas palmoljan för en blodig miljöförstörare.

Familjen Joonide tillhör urfolket nukak. Duver Joonide är byns ledare.

Grusvägen genom delstaten Guaviare är i dåligt skick. Det går inte att köra snabbare än tio kilometer i timmen. Under den mångåriga väpnade konflikten var det gerillagruppen Farc som styrde denna delstat som är stor som Costa Rica. Det var här i regnskogen som gerillan gömde sina kidnappningsoffer och planterade sina kokabuskar. Nu efter fredsavtalet rusar det multinationella industrijordbruket in för att ta över marken. Till sin hjälp har bolagen den nya regeringen.

– De skövlar marken och släpper ut sin boskap, säger Miguel Silva, en av pionjärerna i delstaten.

Han kom hit 1979 då urfolken i regnskogen fortfarande inte hade kontakt med det övriga samhället. Det fanns inga vägar och ingen elektricitet men regnskogen var intakt. Nu breder boskapsmarker ut sig längs den gropiga vägen. Förra året skövlades 38 000 hektar – en yta dubbelt så stor som Stockholms kommun, enbart i Guaviare.

Mark som tidigare varit regnskog

Miguel Silva stannar den fyrhjulsdrivna jeepen och kliver av. Vi har kommit fram till palmodlingarna som breder ut sig på mark som tidigare varit regnskog. Plantorna är knappt en meter höga. Först om två år kan de skördas på sina frukter.

– De hugger ned regnskogen för att odla dessa plantor och påstår att det är miljövänligt!

På 5 000 hektar breder raka linjer av den importerade palmen från Afrika ut sig. En bulvan till guvernören Nebio Echeverry har tagit marken från staten och använt delstatens traktorer till att skövla marken.

Industrijordbruket skapar inte jobb i den utsträckning man hoppats.

– Det är så att man skäms, säger Miguel Silva.

Närmsta by är Charras. Den består av ett femtiotal familjer som lever på att odla majs och yucca. De har anmält bulvanen för att ha planterat palmer på statligt ägd mark som enligt marklagen ska gå till bönderna.

– De har lurat oss, säger en kvinna som driver ett kafé i sitt hem.

Värst drabbat är urfolket Nukak som är nomader men nu tvingas leva i en nedhuggen glänta av regnskogen. Deras kläder är trasiga och smutsiga.

– Det här industrijordbruket tar all vår mark. Vi har ingenstans att ta vägen, säger urfolkets ledare Duver Joonide, 28, till Sveriges Natur.

När fredsavtalet med Farc undertecknades för två år sedan öppnade regeringen upp Colombias landskap för investeringar. Utländska bolag rusade till landet som förutspåddes gå om Argentina som Sydamerikas andra största ekonomi. En av de viktigaste pelarna i fredsavtalet var att den mark som under kriget ockuperades av gerillan eller paramilitären skulle tillfalla bönderna. Men i ivern att få ekonomin att växa skapades en ny marklag, så kallad Zidres, som gjorde undantag åt industrijordbruket.

– Marken som skulle gå till bönderna går nu till industrijordbruket i stället. De säger att det skapar jobb, men palmodlingarna ger inte många jobb. Högst en anställd per fem hektar, säger Geovanny Gómez Criales.

Enligt fredsavtalet skulle marken som ockuperats av gerillan tillfalla bönderna.

Han var borgmästare i San José del Guaviare fram till 2015 och driver nu organisationen Vida-Paz som kämpar för en hållbar utveckling av Amazonasregionen i Colombia. Vad han främst vänder sig mot, förutom skövlingen, är den oroväckande mängd vatten som palmodlingarna behöver. San José del Guaviare har 65 000 invånare och ligger längs Colombias sjätte största flod. Ändå led invånarna av vattenbrist tidigare i år.

– Vi bor i Amazonas regnskog och var tvungna att ransonera vårt vatten. Något har blivit fel, säger han.

Han tycker det är bättre att satsa på hållbar ekoturism. I det skyddade naturområdet Serranía La Lindosa, som ligger endast några mil från San José del Guaviare, finns ett fascinerande fågelliv och unika förhistoriska grottmålningar från 10 000 år före Kristus. Målningarna är äldre än grottmålningarna i Lascaux, Frankrike, och upptäcktes först för några år sedan när Farcgerillan dragit sig tillbaka från området.

– Varför förstöra vår natur när vi kan få inkomst från denna unika plats, säger han.

Bönder trängdes undan

Den som introducerade palmodlingar i industriell skala i Colombia var högerpolitikern Álvaro Uribe. Han lät de privatfinansierade paramilitärgrupperna tränga undan bönderna på landsbygden för att ta över deras mark. Den värsta massakern inträffade i byn Mapiripán, där paramilitärerna dödade ett 30-tal personer. Marken såldes senare vidare till det spanskitalienska bolaget Poligrow som nu odlar palmolja på marken. Proceduren har upprepats på flera platser i landet och det har blivit så vanligt med palmodlingar på landsbygden att Colombia håller på att bli världens tredje största producent, efter Indonesien och Malaysia. Den nya regeringen menar att palmoljan kan bli för Colombia vad oljan är för Saudiarabien.

– Regeringen framställer palmoljan som en succé. Men jag ser bara blod framför mig, säger Manuel Arnulfo Matías.

Manuel Arnulfo Matias kämpar för böndernas rättigheter.

Han är vice ordförande för det colombianska bondeförbundet ANUC i delstaten Meta och tvingas gå med livvakt dygnet runt. Storgodsägarna har satt ett pris på hans huvud för att han motarbetar deras plan att fördriva bönderna.

– Godsen vill ha billig, lydig arbetskraft. Inte att bönderna ska vara självförsörjande, säger han.

Bondeförbundet är starkt kritiskt till att den statliga marken på landsbygden används till palmoljeplantager i stället för att låta bönder bruka marken. Det gör att småbönderna slås ut och att familjerna inte kan odla grönsaker till den lokala marknaden. Konsumenterna får köpa tomater som fraktats dit från andra delar av landet. Det är också problematiskt att palmoljeplantagerna hotar att skövla regnskogen, vilket både direkt och indirekt medför koldioxidutsläpp.

Yamir Reyes pausar för fotografering i de frodiga odlingarna. Kritikerna oroar sig för allt vatten som går åt.

Den nya regeringen leds av högerpolitikern Iván Duque som menar att palmodlingarna är en möjlighet för bönderna att sluta odla kokablad till drogproduktionen. Men odling av kokablad är snabba cash för bönderna. För att få lönsamhet i palmodlingarna måste man minst ha 100 hektar mark, plantorna är dyra och kräver både konstgödsel och växtgifter, samt tar tre år innan de kan ge sin första avkastning.

– Vilken bonde har råd med det?, undrar Manuel Arnulfo Matías.

Tre gånger Stockholms kommun

Trots kritiken mot palmodlingarna tänker den nordiska bensinmacksjätten St1 importera biodiesel från en norskägd plantage som planerar att plantera 60 000 hektar palm på den colombianska savannen. Det är en yta tre gånger så stort som Stockholms kommun. St1 menar att det är en miljövänlig investering eftersom palmerna binder koldioxid. I marknadsföringen hävdar bolaget att den colombianska biodieseln, som ska fraktas på pråmar genom regnskogen till ett raffinaderi i Göteborg, sänker växthusgaserna med 134% jämfört med fossila bränslen genom att ta upp mer koldioxid ur luften än gräset som växer där nu. De menar att satsningen även skapar fred på landsbygden.

– Flera av de anställda är före detta Farc-krigare. Nu är de avväpnade och jobbar med palmerna i stället, säger Per-Arne Karlsson, St1:s chef i Sverige för förnybara bränslen.

Han ser bara fördelar med affären och oroar sig inte över att planteringarna kan driva på skövlingen av regnskogen.

– Våra palmer ska odlas på savannen, på före detta betesmark, långt från regnskogen, menar han.

I Guaviare finns förutom unikt växt- och djurliv forntida klippmålningar.

St1 har tecknat ett så kallat letter of intent med det norska bolaget C2biotrade som ska utveckla biodieselproduktionen på den colombianska marken som en norsk miljardär köpt. Området är på 13 000 hektar, men avsikten är att bolaget ska få ytterligare 47 000 hektar av staten att odla palm på, enligt den nya Zidres-lagen.

– Folk förstår inte att jordbruket är en industri i dag. Vi är inte värre än vad ett smältverk var förr i tiden, säger Henrik Wiig, chef för C2biotrade.

Hittills har bolaget odlat palm på 2 000 hektar och söker nu fler investerare som vill satsa på deras idé att odla palm i Colombia.

I huvudstaden Bogotá har organisationen Comisión Colombiana de Juristas sitt huvudkontor. Organisationen består av jurister som arbetar för att lösa markfrågan som var själva grunden i den 50-åriga väpnade konflikten mellan Farcgerillan och staten. En procent av landets största lantgods breder ut sig på 81 procent av jordbruksmarken i Colombia. Det är den situationen som gör Colombia till ett av världens mest orättvisa länder och är grogrund till konflikten på landsbygden.

– Saken förvärras bara genom att bjuda in fler utländska investerare, säger juristen Paula Villa Vélez.

Hon visar lagen om markrättigheter i Colombia från 1994 där det står att all statlig mark på landsbygden ska distribueras till bönder. Vad som oroar henne är att den nya så kallade Zidres-lagen skapar undantag åt industrijordbruket. Nyligen tillsattes en ny chef för den statliga myndigheten som är ansvarig för att dela ut land som tidigare ockuperats av Farcgerillan eller paramilitärerna. Chefen för den myndigheten kommer från lobbygruppen Fedepalma som är de colombianska palmodlarnas intresseorganisation.

– Du fattar. Bönderna har ingen chans. Industrijordbruket tar marken och suger upp vattnet för alla andra. Jag skulle inte vilja tanka min bil med sådan biodiesel som skapar så mycket skada, säger hon.

Raka linjer importerad palm så långt ögat når.

Forskning visar att palmodlingarna kan få ödesdigra konsekvenser för den biologiska mångfalden i Colombia.

– Det unika ekosystem som finns där savannen möter regnskogen är oerhört känsligt. Det går inte att plantera så mycket som 60 000 hektar med palmer utan att göra en ordentlig utredning först, säger biologen Natalia Arango, chef för Fondo Acción, en av Colombias främsta miljöorganisationer.

Hon är orolig för att flyttfåglarna från Patagonien inte ska känna igen sig när de når Colombia, att jaguaren trängs undan och att växtgifterna och konstgödseln rinner ut i Orinoco, Sydamerikas tredje största flod.

Miljöorganisationen Transport & Environment har dokumenterat mördandet i palmoljans spår.
Filmen finns exklusivt att se för Sveriges Naturs läsare här. Ange lösenordet Memoria

Frontera Invisible (Land in conflict) SubsEN-HD from Transport & Environment on Vimeo.

LÄS MER: Certifierad palmolja tränger undan djungeln

Sveriges Natur granskar palmoljans framtid i EU:

LÄS MER: Del 1 – Nu ska palmoljans framtid avgöras
LÄS MER: Del 2 – Oro för sämre palmolja om EU stoppar importen
LÄS MER: Del 3 – ”Jag ringer tjänstemännen minst en gång i veckan”

Läs mer om palmolja

Omstritt palmoljeförslag kan få grönt ljus i EU
EU:s palmoljekrav får liten påverkan i Sverige
EU-förslag kan höja ribban för dagens palmolja
Fotograf Luis Cano
Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons