Annons
Bestånd av vilda djur minskar kraftigt

Groddjur tillhör dem som minskat allra mest. Pilgiftsgroda. Foto: Martin Harvey / WWF

Bestånd av vilda djur minskar kraftigt

På drygt 40 år har människans påverkan minskat bestånden av vilda ryggradsdjur med 60 procent. Den dramatiska slutsatsen drar WWF:s internationella forskningsrapport Living Planet Report 2018. En ny Sifo-undersökning visar att svenskar underskattar hoten mot biologisk mångfald, trots att forskarna varnat i decennier.

Rapporten har undersökt 16 704 populationer av 4005 olika arter. Bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med 60 procent mellan 1970 – 2014. De främsta hoten mot arterna är kopplade till mänskliga aktiviteter.

– Årets rapport är omskakande läsning. Om utvecklingen fortsätter i samma takt, och inget tyder på något annat, riskerar vi att ha förlorat två tredjedelar av mängden vilda ryggradsdjur 2020, säger WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén.

Tydligast i tropiska regioner

Förlusterna av ryggradspopulationer är tydligast i tropiska regioner. Allra värst drabbat är Syd- och Mellanamerika där nedgången är 89 procent. Sötvattenspopulationerna (till exempel groddjur) har minskat med hela 83 procent.

I Europa och på norra halvklotet skedde en drastisk minskning av bestånden långt före 1970. Orsakerna var jakt, utdikning av våtmarker och intensivt jord- och skogsbruk. Skydd, restaureringar och direkta stödåtgärder har bidragit till att arter och naturmiljöer delvis kunnat återhämta sig.

– Nedgången och förlusten av vilda djur och växter har nått farliga nivåer. Nu måste vi vända kurvan uppåt för biologisk mångfald. Utan fungerande och friska ekosystem, som förser oss med jord, luft, vatten och hav, blir vi alla förlorare, säger Vicki Lee Wallgren, chef för WWF:s arbete med skog och arter.

Läs den svenska sammanfattningen av rapporten

Rapporten presenterades vid ett seminarium i riksdagen där bland andra Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, medverkade. Forskningsvärlden har gett de här signalerna i decennier, konstaterade han:

– Men det har varit svårt att få uppmärksamhet. Annat konkurrerar. Klimatförändringar är konceptuellt enklare att presentera än biologisk mångfald. Politiker och företag har haft lättare att ta till sig den frågan, medan krisen för biologisk mångfald hamnat i skuggan.

Ett problem han ser är att klimatåtgärder kan slå mot biologisk mångfald. Det är viktigt att åtgärder fungerar för båda fallen.

Inom Konventionen om biologisk mångfald (CBD) har världens länder antagit en strategisk plan med 20 delmål för perioden fram till 2020 för att hejda förlusten av biologisk mångfald, de så kallade Aichimålen. Tyvärr är de långt ifrån uppnådda.

– Det finns ett stort genomförandeunderskott, säger Torbjörn Ebenhard.

Underskattar biologisk mångfald

Det är inte bara politiker och företag som missat det allvarliga läget. En ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av WWF visar att 7 av 10 svenskar underskattar förlusten av biologisk mångfald. Endast 4 procent anger ”rätt svar”– alltså att den biologiska mångfalden har minskat med 60 procent. De allra flesta tror att betydligt färre djur har försvunnit.

Klimatförändringarna oroar de intervjuade mest (52 procent), följt av politisk extremism (35 procent), terrorism (34 procent) och miljöförstöring (33 procent). Förlusten av biologisk mångfald (11 procent) kommer långt ner på listan.

– Naturen måste värderas högre och bli viktig för beslutsfattarna. Det är dags att få upp frågan på den politiska dagordningen och få upp engagemanget hos människor, säger Vicki Lee Wallgren.

Living Planet Report (LPR) har getts ut sedan 1997. Rapporten ger en bild av trenden för ryggradsdjuren (Living Planet Index) och vad detta betyder för mänskligheten. Rapporten tas fram av WWF i samarbete med Zoological Society of London.

LÄS MER Stora vilda däggdjur motverkar klimatförändringar

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons