Besked om Preemraffs utbyggnad i Lysekil dröjer

Preems raffinaderi i Lysekil. FOTO: Lars Falkdalen Lindahl

Besked om Preemraffs utbyggnad i Lysekil dröjer

Den 17 juni kommer Mark- och miljööverdomstolen att meddela om den beviljar prövningstillstånd för den uppmärksammade domen om Preemraffs utbyggnad i Lysekil.Därmed håller domstolen miljörörelsen och ett samlat medieuppbåd på halster ett tag till.

Miljödomstolens beslutade förra året att bevilja tillstånd till Preem att fördubbla verksamheten vid sitt raffinaderi i Lysekil och därmed bli Sveriges största utsläppare av koldioxid. Utsläppen skulle enligt beslutet öka från 1,7 till 3,4 miljoner ton koldioxid.

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2018

Naturskyddsföreningen med flera överklagade domen. I dag hade domstolen överläggningar. Men beskedet dröjer ännu en vecka.

Oljeraffinaderiet Preems ansökan gäller en ny anläggning, ROCC, för att förädla restolja.  ROCC betyder Residue Oil Conversion Complex. Detta ska ske genom att man tillför vätgas till oljan. Därmed bryts stora molekyler i tjockoljan, med stor andel kolatomer, ner till lättare kolväten som ingår i diesel och bensin. Vätet används också för att ta bort svavel ur oljan.

Vätgasen framställs av fossil naturgas vilket ger stora koldioxidutsläpp.

En del av den koldioxiden – en halv miljon ton – tänker Preem fånga in och frakta med båt till Norge där den ska lagras under havsbotten.

Riksdagen vill att Sverige når netto noll-utsläpp 2045

Naturskyddsföreningens överklagande yrkar i första hand att mark- och miljödomstolen helt avslår ansökan, och i sista hand att den tillståndet tidsbegränsas till år 2030.

Miljödomstolens dom ger ett ”evigt tillstånd”, som Naturskyddsföreningen uttrycker det i sin överklagan.

2030 kan låta långt fram i tiden, men Preems plan är att ta anläggningen i drift 2025, och den planen kan skjutas längre fram. Om anläggningen måste stoppas 2030 är det inte säkert att Preem vill investera cirka 15 miljarder kronor.

Riksdagen klimatmål från 2017 anger att Sverige ska ha netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045. Det är kopplat till Parisavtalet 2015 där hela världen beslutade att växthusgasutsläppen ska minskas så att temperaturhöjningen stannar vid två, helst 1,5 grader. Avtalet bygger på att alla länder sätter upp mål, och att länder med oambitiösa mål utsätts för kritik från omvärlden tills de skärper målen.

Principiellt intresse

Miljödomstolens dom i november behandlade inte alls koldioxidutsläppen, då domstolen tolkade EU-direktiv om handel med utsläppsrätter så att man inte får ställa sådana krav.

Utsläppen av koldioxid ska, enligt direktivet, regleras enbart av EU:s  ram för hur mycket koldioxid som får släppas ut. Den mängden minskar för varje år. Företag får köpa köpa och sälja utsläppsrätter, och medlemsländerna får inte ställa ställa krav på enskilda företag utöver det.

Naturskyddsföreningen håller med om att att domstolar inte kan sätta en gräns för hur mycket koldioxid Preem får släppa ut från ROCC, men menar att den kan ge avslag för projektet som helhet.

LÄS MER: Lysekilskretsen tar strid mot Preemraffs utsläpp

Om mark- och miljööverdomstolen bestämmer sig för att göra en ny prövning blir domen är av principiellt intresse av flera skäl.

Dels prövas om miljöbalkens stoppregel fungerar:

”Föreningen kan inte påminna sig om någon tillståndsansökan till en enskild verksamhet där verksamhetens påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen har ställts på sin spets och där stoppregeln har aktualiserats så tydligt”, skriver föreningen.

Dels avgörs om riksdagens klimatmål är överordnat eller underordnat EU:s utsläppsdirektivet.

Och om överdomstolen skulle fastställa den lägre rättens dom, kan Preem bli pionjär för den kontroversiella tekniken att lagra koldioxid.

Dels innebär ett ja till ROCC ett vägval vad gäller vätgasproduktion. SSAB och LKAB planerar för att ersätta kol och koks med vätgas i stålproduktionen, men de tänker sig att använda el från förnybara energikällor, främst vindkraft, för att framställa vätgasen, vilket inte ger några koldioxidutsläpp. Preem vill däremot framställa vätgas från fossila bränslen, även om de också satar på vätgas från el i mindre skala.

Skälet till att de väljer fossil vätgas i Lysekil är att elkraften där inte räcker.

Läs mer om Preem

Regeringen prövar Preemraffs utbyggnad i Lysekil
Preemraffs utbyggnad prövas på nytt
Så mycket kostar det att få bort industrins koldioxidutsläpp
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter